Bjuvs kommuns logga

Boendemiljö

Nedan hittar du information om allt från hur du gör till exempel vid störande buller eller lukt, när du har frågor kring radon och hur du anmäler matförgiftning.

Bildväljare

Buller i boendemiljön

Om du har problem med buller i din bostad är det i första hand den som äger bullerkällan som du ska kontakta. Hjälper inte det eller om du inte kan nå rätt person så kan du kontakta kommunens miljöavdelning. Tillfälliga störningar är dock inget som miljöavdelningen kan hjälpa till med.

Buller från fläktar

I många fastigheter finns det ventilationsfläktar och kylinstallationer. De kan finnas på utsidan av fasader, på vindar eller på andra platser i huset. Detta är installationer som kan orsaka buller om de inte är tillräckligt bullerdämpade eller inte placerats med hänsyn till dem som bor i närheten.

Vem har ansvaret?

Det är fastighetsägaren som har skyldighet att utreda klagomålet. Det innebär att fastighetsägaren, om det behövs, ska mäta hur hög ljudnivån är.

Vad kan jag själv göra?

Om du störs av buller i bostaden, vänd dig i första hand till din fastighetsägare och berätta om problemet. Försök att beskriva bullret och skriv ner vilka tider på dygnet som det låter och var du tror det kommer ifrån. En utförlig beskrivning av problemet kan göra det lättare för fastighetsägaren att lokalisera bullret. Om du inte får hjälp av din fastighetsägare eller om ljudet kommer från en annan fastighet kan du vända dig till miljöavdelningen.

Vad kan miljöavdelningen göra?

Fastighetsägaren är oftast huvudansvarig för installationer som till exempel fläktar, kylaggregat och liknande som finns på fastigheter. Om miljöavdelningen informerar fastighetsägaren om klagomålet brukar hen ofta göra utredningar och åtgärder frivillig. Om inte fastighetsägaren gör det frivilligt kan miljöavdelningen ställa krav på utredning och åtgärder.

För att kunna bedöma om ljudet är för högt använder miljöavdelningen riktvärden från Naturvårdsverket för utomhusbuller och från Folkhälsomyndigheten för inomhusbuller.

Riktvärden som gäller utomhus vid fasad, för bland annat fläktar och värmepumpar: (anges som ekvivalent ljud)

  • 50 dBA (dagtid kl. 06-18)
  • 45 dBA (kväll kl. 18-22) samt lör-, sön- och helgdag (kl. 06-18)
  • 40 dBA (natt kl. 22-06)

Läs mer om riktvärden som gäller utomhusmiljöer på Naturvårdsverkets webbplats.

Riktvärden för buller inomhus, gäller för bostadsrum som till exempel sovrum:

  • Maximalt ljud 45 dBA
  • Ekvivalent ljud 30 dBA
  • Ljud med hörbara tonkomponenter 25 dBA
  • Ljud från musikanläggningar 25 dBA

Det finns även riktvärden för lågfrekvent buller inomhus som du kan läsa om i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus FoHMFS 2014:13

Har du problem med buller från fläktar eller övriga installationer ska du i första hand, om det är möjligt, ta kontakt med den som är ansvarig för anläggningen. Om det inte löser sig efter att du kontaktat den som är ansvarig kan du anmäla det till miljöavdelningen direkt på sidan Anmäl klagomål på boendemiljön.

Buller från verksamheter

Den som bor nära en restaurang eller annan typ av verksamhet kan bli störd av ljud därifrån, till exempel musik. Företag och föreningar ska ta hänsyn till och ha kunskap om att ljud från verksamheten kan störa närboende.

Vem har ansvaret?

Det är den som driver verksamheten som har skyldighet att utreda klagomål och måste undersöka om verksamheten medför ljudnivåer som är högre än de riktvärden som finns.

Vad kan jag själv göra?

Om verksamheten finns i den byggnad du bor i, vänd dig i första hand till din fastighetsägare och berätta om problemet. Försök att beskriva störningen, vilka tider på dygnet som det låter och var du tror det kommer ifrån. En bra beskrivning av problemet kan göra det lättare för fastighetsägaren att hitta störningen och kontakta rätt verksamhet. Om du inte får hjälp av din fastighetsägare eller om verksamheten inte finns i den byggnad du bor i kan du vända dig till miljöavdelningen. Du kan anmäla till miljöavdelningen direkt på sidan Anmäl klagomål på boendemiljön

Vad kan miljöavdelningen göra?

Miljöavdelningen informerar verksamheten om klagomålet. Det kan leda till att verksamheten utreder sina eventuellt störande ljud, och ser till att få bort dem. Om verksamheten inte gör det frivilligt kan miljöavdelningen ställa krav på utredning och åtgärder.

För att bedöma om ljudet från verksamheten är för högt använder miljöavdelningen riktvärden från Naturvårdsverket för utomhusbuller och från Folkhälsomyndigheten för inomhusbuller.

Buller från grannar

I flerfamiljshus kan ljud från grannar upplevas som störande. Hög ljudnivå från TV, musik, fester och skällande hundar är några exempel. Oavsett om man bor i hyresrätt eller bostadsrätt får man inte utsätta sina grannar för alltför mycket buller. Men man kan inte kräva att det ska vara helt tyst. Normala ljud som röster, stegljud och brus från vattenledningar får man tåla i viss omfattning.

Vem har ansvaret?

Det är fastighetsägaren som har skyldighet att utreda klagomålet. Större fastighetsägare har oftast en störningsjour som man kan vända sig till om störningen är akut. Ta kontakt med din fastighetsägare för att ta reda på om tjänsten finns tillgänglig för dig.

Vad kan jag själv göra?

Ibland räcker det att prata med grannen som stör. En god dialog med din granne kan ofta lösa problemet. I hus som är lyhörda händer det att din granne inte är medveten om att du upplever en störning. Om det inte hjälper att prata med grannen ska du vända dig till din fastighetsägare, som har ansvar för att utreda det hela.

Vad kan miljöavdelningen göra?

Miljöavdelningen handlägger i normalfallet inte störningar mellan grannar. Störningar orsakade av beteende eller hur någon nyttjar sin bostad kan hanteras med stöd av jordabalken eller ordningslagen. Upplever du störningar orsakade av dina grannar bör du i första hand kontakta dina grannar som ger upphov till störningen och därefter vid behov din fastighetsägare.

Har du problem med buller från grannar kan du anmäla detta till miljöavdelningen direkt på sidan Anmäl klagomål på boendemiljlön.

Störande lukt

Störande lukter kan komma från fastigheten du bor i eller från verksamheter i närheten, exempelvis restauranger, bagerier eller andra verksamheter. Om det ofta är störande lukt under längre perioder ska du i första hand vända dig till den som orsakar störningen. Om det inte hjälper kan du vända dig till miljöavdelningen.

Vem har ansvaret?

Lukt från verksamheter

Lukt från restauranger är vanligt förekommande. Oftast är det restauranger som använder starka kryddor i kombination med fett som kan orsaka lukter. Huvudansvaret att åtgärda den här typen av störningar ligger på restaurangägaren. I vissa fall kan restaurangägaren och fastighetsägaren ha delat ansvar.

Lukt från fastigheten du bor i

Lukter som kommer från den egna fastigheten, som till exempel matos från grannar, soplukt, avloppslukt och tobaksrök, beror oftast på problem i ventilationssystemet. Det kan bero på stängda friskluftventiler, otäta ventilationskanaler eller felinstallation av fläktar. En annan vanlig orsak till lukt i bostaden kan bero på sprickor och hål i väggar, tak och golv.

Din fastighetsägare ska regelbundet göra en obligatorisk ventilationskontroll för att se till att ventilationen fungerar. Fastighetsägaren ansvarar för att utreda klagomål på lukt i bostaden. Om du är bostadsrättsinnehavare kan du själv vara ansvarig för att åtgärda problem med lukt som beror på otätheter och sprickor.

Lukt utanför bostaden

Lukt från till exempel grillning och vedeldning kan upplevas som störande. Fastighetsägaren som erbjuder möjlighet till grillning eller verksamheten som orsakar luktstörningen ansvarar för att utreda och åtgärda störningen så att luktstörning i bostaden inte förekommer.

Vad kan jag själv göra?

Om du har problem med lukt i bostaden kan du göra följande:

  • Ha friskluftsventiler och frånluftsdon öppna och rengjorda för att få en optimal ventilation. Undvik att öppna köksfönster när du lagar mat eftersom matoset sprider sig till resten av bostaden eller till dina grannar. Öppna istället köksdörren och ett fönster i ett annat rum.
  • Felanmäl problemet till din fastighetsägare om åtgärderna ovan inte hjälper. Om lukten kommer från en verksamhet kontakta verksamheten.
  • Om du inte får hjälp från fastighetsägaren eller verksamheten kan du kontakta miljöavdelningen. Klagomål på röklukt från grannar som röker på balkongen eller på lukt i utrymmen som du inte bor i, exempelvis källare och förråd hanterar inte miljöavdelningen.
  • Du kan även kontrollera om en godkänd obligatorisk ventilationskontroll är utförd i fastigheten, ett sådant certifikat ska sitta i trapphuset.

Vad kan miljöavdelningen göra?

Miljöavdelningen kan utreda störande lukter som tar sig in i bostaden. Lukter är ett svårt område eftersom det inte finns riktvärden eller instrument för att detektera lukt. Det innebär att miljöavdelningen gör en bedömning utifrån en subjektiv upplevelse av lukten. MIljöavdelningen anser att en viss lukt får förekomma men det är alltid en bedömning från fall till fall som beror på bland annat intensitet och varaktighet. Om miljöavdelningen anser att lukten är oacceptabel kan krav på åtgärder ställas.

Har du problem med lukt kan du anmäla detta till miljöavdelningen på sidan Anmäl klagomål på boendemiljön. Observera att miljöavdelningen inte handlägger klagomål på röklukt från grannar som röker på balkongen eller på lukt i utrymmen som du inte bor i, exempelvis källare och förråd.


Radon

Radon kan finnas i byggnadsmaterial och naturligt i marken och vatten.

Bor du i lägenhet?

Bor du i en lägenhet och har frågor om radon ska du i första hand prata med fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen. Det är deras ansvar att ta reda på om det finns problem med radon i huset och vid behov också se till att radonhalterna sänks. Fastighetsägaren är skyldig att känna till hur radonsituationen är i huset.

Bor du i småhus?

Om du äger din egen villa eller radhus har du själv ansvaret för att mäta och göra åtgärder för att få ner radonhalterna.

Boverket har tagit fram en radonguide för dig som bor i småhus.

Du kan mäta radon i din bostad genom att köpa radondosor från ett ackrediterat (godkänt) mätlaboratorium. Mätningen ska pågå under minst två månader under perioden 1 oktober till 30 april. Dosor för radonmätning kan du beställa hos ett av de mätlaboratorier som är ackrediterade, det vill säga godkända, för undersökningar på inomhusluft av Swedac (en myndighet som arbetar för att varor och tjänster ska vara säkra och tillförlitliga).

Har du egen brunn?

Det kan finnas högre radonhalter i djupborrade enskilda vattentäkter. Har du egen brunn bör du kontrollera detta. Läs mer under Eget vatten.

Behöver du hjälp?

Om du behöver hjälp med att åtgärda problemen med radon kan du anlita en konsult som har kunskap om hur man kan åtgärda problemet. Konsulter som arbetar med radon kan du exempelvis hitta på nätet.

Inomhustemperatur

Temperaturen i din bostad varierar beroende på vilken årstid det är. Du har rätt till en viss temperatur i din bostad oavsett årstid. Undantaget är onormalt kalla eller varma dagar som är av tillfällig natur.

Hur kallt får det vara?

Som hyresgäst har du rätt att kräva en lägsta temperatur på 18 grader, men många fastighetsägare har gjort överenskommelser med hyresgästföreningen om att hålla en temperatur på lägst 20 grader inomhus.

Kalla golv kan också vara ett problem ibland, särskilt om du bor över en port eller något annat ouppvärmt utrymme. Din golvtemperatur ska dock inte vara lägre än 16 grader under längre perioder.

Drag och kallras

Drag i din bostad kan orsakas av otäta fönster och dörrar eller felaktigt fungerande ventilation. Mindre otätheter från exempelvis fönster och dörrar är ingen olägenhet. Drag kan ge en känsla av att det är kallt i bostaden även om temperaturen är bra.

Kalla väggar och fönster kan orsaka kallras som upplevs som drag. Även möbler som hindrar element att värma upp den kalla luften från fönster kan ge kallras.

Hur varmt får det vara?

Normalt ska det vara högst 24-26 grader inomhus. Om du har det för varmt i din bostad kan luften också upplevas som mycket torrare och det kan påverka hur du mår. Sommartid, till exempel under en värmebölja, måste man dock acceptera att det kan bli varmare inomhus. Det får då vara upp till 28 grader under kortare perioder. Riktvärdena gäller inte vid extrema väderförhållanden som allvarliga värmeböljor.

Tänk på att solinstrålning kan vara en orsak till hög inomhustemperatur. Genom att hissa ner persienner eller markiser kan du minska solinstrålningen.

Vem har ansvaret?

Fastighetsägaren ansvarar för att utreda och åtgärda problem med inomhustemperaturen.

Vad kan jag själv göra?

Om du har problem med inomhustemperaturen i bostaden kan du göra följande:

  • Håll element fria från möbler och textilier.
  • Placera inte soffor eller fåtöljer nära fönster eller balkongdörr.
  • Håll luftintag och frånluftsdon rengjorda och öppna.
  • Låt inte fönster stå öppna, vädra istället effektivt med korsdrag under en kort stund.
  • Hissa ner persienner, markiser eller annat solskydd för att undvika solinstrålning.
  • Vädra på byggnadens skuggsida i första hand vid hög temperatur utomhus och se till att fönster i soligt läge är stängda för att hålla varm luft ute. Vädra under nattetid då det är svalare utomhus.
  • Använd fläkt eller portabel luftkonditionering för att få ner temperaturen inomhus
  • Felanmäl problemet till fastighetsägaren om ovan åtgärder inte hjälper.

Vad kan miljöavdelningen göra?

Om du inte tycker att fastighetsägaren har löst ditt problem med temperatur inom en rimlig tid kan du anmäla detta till miljöavdelningen på sidan Anmäl klagomål på boendemiljön. Miljöavdelningen har möjlighet att ställa krav på att fastighetsägaren ska se till att du får rätt temperatur i din lägenhet.

Ventilation

Luften i våra bostäder är viktig för vår hälsa. Här kan du läsa om vad du kan göra för att din ventilation ska fungera så bra som möjligt, och vad du gör om den inte fungerar.

Luften inomhus måste kontinuerligt bytas ut mot renare luft. Dålig ventilation kan bidra till hälsoproblem som allergi eller andra överkänslighetsreaktioner. Det kan också medföra att radonhalten blir högre. Risken för att du ska få fukt- och mögelskador ökar också om ventilationen fungerar dåligt.

Begära ut OVK-protokoll

Om du vill begära ut protokoll från ventilationskontroll så ska du kontakta kommunen.

Ansvar för ventilation

Rengöra och öppna

Som boende ansvarar du för att se till att alla ventiler är öppna och rengjorda.

Rensa och laga fel

Om det blir fel på ventilationen ska det åtgärdas av fastighetsägaren. Det är också fastighetsägarens ansvar att se till att ventilationskanalerna blir rensade.

Kontroll av ventilation

Det är lag på att ventilation ska kontrolleras regelbundet. Det kallas obligatorisk ventilationskontroll (OVK). Du kan vända dig till kommunen, som har tillsyn över att OVK görs, om du vill få ut ett protokoll från en OVK.

Så kan du själv förbättra din ventilation

Det fastnar mycket smuts i ventiler, särskilt i kök och badrum. Du måste se till att alla ventiler är öppna så mycket som möjligt och att de rengörs regelbundet så att ventilationen fungerar på bästa sätt.

Hus med självdrag blir varma på sommaren

Kom ihåg att om du bor i ett hus med självdrag fungerar ventilationen oftast bara tillfredsställande oktober till april. Det beror på att det inte finns fläktar som drar luften genom huset. Ventilationen bygger istället på att det är varmare i din lägenhet än utomhus. Luften rör sig ut genom kök och badrum när skillnaden mellan temperatur inomhus och utomhus är tillräckligt stor.

Temperaturskillnaden inomhus och utomhus måste vara minst 10 grader för att ventilationen ska fungera tillfredsställande.

Om din bostad är byggd för självdrag och du upplever att ventilationen blir sämre sommartid är det alltså inget konstigt — det beror på hur ventilationen är utformad. Du får istället använda fönster till att vädra din lägenhet under årets varma månader.

Du kan ofta själv se om du bor i ett hus med självdrag genom att undersöka om dina frånluftsdon i kök eller badrum är fyrkantiga.

Om din ventilation inte fungerar

  • Kontrollera att alla ventiler är öppna och rengjorda.
  • Om ventilationen fortfarande inte fungerar så kontaktar du fastighetsägaren/hyresvärden.
  • Om inte det hjälper, kan miljöavdelningen utreda problemet och ställa krav på din fastighetsägare. Använd formuläret på på sidan Anmäl klagomål på boendemiljön

Vedeldning

En eldstad är ett vanligt sätt att värma sin fastighet och samtidigt öka trivseln i hemmet. Det finns eldstäder installerade i Bjuv, av varierande ålder och kvalitet. För att förebygga störningar är det viktigt att du eldar med rätt material och på rätt sätt.

Blir du störd av någon som eldar?

Vad kan du göra själv?

Prata med din granne som du upplever dig störd av. Den som eldar kanske inte är medveten om att eldningen skapar störningar. Tänk på grannsämjan, att blanda in miljöavdelningen kan skapa irritation i onödan. Om problemet inte försvinner en tid efter att du tagit kontakt med den som eldar så kan du vända dig till miljöavdelningen.

Vad kan miljöavdelningen göra?

Miljöavdelningen kan ingripa om en störning kan konstateras. Det kan innebära att den som eldar kan få begränsa sin eldning eller så kan eldning förbjudas.

Upplever du en störning från vedeldning i din bostad kan du anmäla detta till miljöavdelningen direkt på på sidan Anmäl klagomål på boendemiljön.

Anmäl installation av kamin

Tänk på att du måste göra en anmälan till kommunen i god tid innan du ska installera eller ändra en eldstad och rökkanal, exempelvis braskamin eller pelletspanna. Du anmäler detta till bygg- och miljönämnden. Det gör du i vår e-tjänst: Anmäl installation av kamin

Kontakta Sotargruppen

Från den 1 oktober 2022 är det Sotargruppen du vänder dig till för sotning i Bjuvs kommun, telefon 042-311 08 88, e-post: helsingborg@sotargruppen.se

Råd till dig som eldar med ved

Om du har en modern eldstad ska du följa instruktionerna som följde med vid köp. Om du fick teknisk hjälp att installera eldstaden ska du följa de råd som experten har lämnat. Oavsett ålder och typ av eldstad finns det ett par regler som du ska följa för att inte släppa ut illaluktande rökgaser.

Elda med rätt bränsle

Det första du ska tänka på är att elda med ren och torr ved. Detta innebär att veden ska ha torkat under minst ett års tid i ett torrt och ventilerat utrymme. Om du är osäker på om din ved är torr så är det en god idé att köpa en fuktmätare som kan läsa av vilken fukthalt din ved har. Innan du eldar med din ved bör du förvara den inomhus under en veckas tid vilket ytterligare minskar fukthalten. Ved som du ska elda med ska inte överstiga 20 procent i fukthalt.

Det är förbjudet att elda med annat än ren och torr ved. Andra material som avfall och impregnerat virke skapar rökgaser som luktar illa och bidrar till dålig luft i området. Det är alltid den som eldar som har ansvaret att förhindra störningar.

Undvik pyreldning

Om din eldstad inte får tillräckligt med luft så uppstår pyreldning. Resultatet av pyreldning är att bränslet inte blir fullständigt förbränt. Detta skapar en illaluktande mörk rökpelare från din skorsten. Pyreldning är tyvärr vanligt eftersom man har igång sin eldstad under längre tid med mindre ved. För att undvika pyreldning ska din eldstad alltid ha samtliga rökgasspjäll helt öppna.

Hur vet jag om förbränningen är bra?

Om du har en bra förbränning ska din rökgas vara vit eller helt osynlig med endast värmedaller. Om din rök är svart innebär det oftast att bränslet inte förbränns helt. Ser du en gulaktig rök har du troligtvis tjära i din rökgas, sannolikt på grund av felaktigt bränsle.

Ska du nyinstallera en eldstad?

Om du har tankar på att installera en eldstad så bör den uppfylla vissa kriterier för att minimera risken för störningar. Om eldstaden ska stå för din permanenta uppvärmning så bör den kopplas till en ackumulatortank på minst två kubikmeter. Eldstaden bör även vara P-märkt, vilket innebär att Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har prövat anläggningen och godkänt den. Glöm inte bort att kontrollera att din skorstensmynning är minst en meter över yttertakets högsta punkt.

Tänk på grannsämjan

Undvik att störa dina grannar med din eldning! Se efter vartåt vinden blåser och med vilken styrka, innan du eldar. En bra regel är att aldrig elda när luften är stillastående eftersom rökgaserna då inte sprids ordentligt. Sota regelbundet så att inga problem uppstår. Ta kontakt med din skorstensfejare om du är osäker på hur ofta du bör sota din skorsten.

Råttor och skadedjur

Om du har problem med skadedjur ska du i första hand vända dig till din fastighetsägare. Ofta har fastighetsägaren ett avtal med saneringsbolag som du kan vända dig till direkt för snabbare hjälp.

Problem med råttor

Om du har råttor i ditt hus eller i din trädgård ska du kontakta något företag som har hand om skadedjursbekämpning. Du kan då beställa råttsanering och samtidigt få hjälp med att förebygga råttproblem i framtiden. Dessa företag har även hand om bekämpning av skadeinsekter av olika slag.

Om du bor i lägenhet och upptäcker ohyra eller råttor i eller runt din bostad ska du i första hand kontakta fastighetsägaren som har ansvaret för att en sanering blir utförd. Fastighetsägaren kan då kontakta något skadedjursbolag som hjälper till med denna sanering. Om problemen ändå inte löser sig kan du vända dig till miljöavdelningen.

Som fastighetsägare är det viktigt att förebygga problem med råttor genom att ha en bra avfallshantering, vilket innebär att marken runt avfallshanteringen ska hållas ren och att avfallskärl hålls rena och inte fylls mer än att de går att stänga. Det är också viktigt att försöka täta öppningar där råttor och möss kan ta sig in i byggnaden.

Problem med skadeinsekter

Om du har problem med skadeinsekter som till exempel mal, pälsängrar och vägglöss i ditt eget hus ska du ringa till ett skadedjursbolag som kan hjälpa till med sanering och att förebygga framtida problem. Bor du i hyreslägenhet ska du kontakta fastighetsägaren. Får du inte gehör från fastighetsägaren kan du vända dig till miljöavdelningen.

Vad är en vägglus?

Samhällets förändrade resvanor och en stigande trend av andrahandsförsäljning av möbler och kläder har bidragit till en ökad förekomst av vägglöss i Sverige.

Vägglusen är 5 - 8 millimeter lång. Den saknar vingar och kan bara ta sig fram genom att krypa. Vanligen hittar du vägglusen bakom tavlor, under madrassen, i gardiner och andra dolda utrymmen. En vägglus får sin föda genom att suga blod från sitt offer. Trots långvariga perioder av svält på upp till ett år kan den överleva och reproducera i stora antal. Vägglusen sprider inte sjukdomar och beror heller inte på dåliga hygieniska förhållanden vilket är ett vanligt förekommande missförstånd.

Det här kan du göra

Placera aldrig resväskor under sängen när du är utomlands. Om du har möjlighet ska du alltid kyla ner eller värma upp väskan när du kommer hem eftersom krypen inte tål extrema temperaturer. Detta kan du göra i frysen eller i en bastu under minst ett par timmar. Kom ihåg att hålla uppsikt över väskan i bastun av brandsäkerhetsskäl. Du bör alltid försöka skaka ur din väska utomhus när du kommer hem från utlandet och omgående tvätta alla kläder du haft med dig.

Sanering

Det är besvärligt att bli av med vägglöss och kräver i regel professionella skadedjurssanerare. Saneringen kan ta flera veckor och det är mycket viktigt att du följer de instruktioner som saneringsföretaget ger dig.

Problem i boendemiljön kan orsakas av många saker. Det kan handla om till exempel bristande ventilation, fukt- och mögel, buller, lukt eller andra störningar.

Kontakta först den som orsakar problemet

Det är viktigt att den som orsakar problemet får möjlighet att undersöka och åtgärda det innan kommunens miljöavdelning blir inkopplad. Oftast är det fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen som har det yttersta ansvaret. Vi rekommenderar därför att du i första hand tar kontakt med dem. Får du ingen hjälp trots att du tagit kontakt med fastighetsägaren eller BRF:en kan du anmäla ditt klagomål till kommunens miljöavdelning.

Information och regler

För att kommunens miljöavdelning ska handlägga din anmälan krävs:

  • att vi bedömer att klagomålet gäller något som är en hälsorisk. Exempel på det kan vara buller, dålig ventilation eller för låg temperatur i bostaden. Slitage eller låg boendestandard räknas inte som en hälsorisk och kommunens miljöavdelning har inte hand om frågor om ersättning eller nedsättning av hyran.
  • att problemet är pågående. Kommunens miljöavdelning handlägger inte klagomål på saker som har upphört eller är tillfälliga.

Tänk på att dina uppgifter blir allmän handling - du kan inte vara anonym

När du anmäler ett klagomål i din boendemiljö kan du inte vara anonym eftersom vi måste kunna kontakta dig för att göra en komplett utredning. Lämna bara in de uppgifter du känner dig bekväm med att andra får se.

De personuppgifter du lämnat kommer att behandlas i datasystem. Det innebär att de kan bli offentliga om någon begär att få dem. Om du vill ha ytterligare information om hur dina personuppgifter används är du välkommen att kontakta oss.

Så här gör du för att anmäla

Det är viktigt att din anmälan är komplett annars finns det risk för att handläggningstiden förlängs. Dessa uppgifter vill kommunens miljöavdelning ha:

  • Dina kontaktuppgifter: Namn, adress, telefonnummer och e-postadress.
    Ange gärna e-postadress när du fyller i e-tjänsten. Det underlättar vår kontakt med dig och kan innebära snabbare handläggningstid.
  • Namn på den verksamhet eller person som orsakar störningen
  • Vad klagomålet gäller. Beskriv störningen så tydligt du kan med egna ord. Om det till exempel rör sig om buller kan du beskriva vilken karaktär ljudet har: innehåller det toner, surr, pip? Är det ihållande eller dunkande? Du kan även beskriva var du tror ljudet kommer ifrån, exempelvis från en restaurang, tvättstuga eller en fläkt.

Anmäl klagomålet på webben

Anmäl klagomål på boendemiljön

Om du inte har möjlighet att anmäla direkt här på webben kan du ringa till Bjuvs kommun kontaktcenter på telefon 042 458 50 00.

Detta gör kommunens miljöavdelning

När kommunens miljöavdelning har fått din anmälan skickar vi ett brev till den verksamhet som utpekas som störande för att få deras synpunkter. Normalt sett får verksamheten två veckor på sig att svara.

Beroende på vad klagomålet handlar om kan vi behöva göra en inspektion hemma hos dig. Om kommunens miljöavdelning konstaterar att det finns en olägenhet kan vi kräva att den som orsakar störningen genomför åtgärder. Handläggningstiden för klagomål varierar beroende på hur komplicerat ärendet är.

Det kostar inget att anmäla ett bostadsklagomål till kommunens miljöavdelning och våra utredningar är alltid opartiska och objektiva.

Kommunens miljöavdelning kontrollerar boendemiljö

I kommunens miljöavdelnings uppdrag ingår att kontrollera att fastighetsägare följer lagar och regler och erbjuder sina hyresgäster bra bostäder.


Miljöavdelningen

E-post: miljo@bjuv.se

Telefonnummer till kontaktcenter: 042-458 50 00

Besöksadress

Bjuvs kommun
Mejerigatan 3
267 34 Bjuv

Bilden på startsidan: 3Hus markanvisningsanslag för kvarteret Orren.

Senast publicerad: