Detaljplaneprocessen
Processen för att ta fram en ny detaljplan regleras av plan- och bygglagen och omfattar ett antal steg där planen går ut på remiss till de som berörs. Alla som berörs av förändringarna ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.
Planarbetet startar
Ett planarbete kan både initieras genom att en begäran om planbesked inkommit till kommunen från en privat fastighetsägare/exploatör, eller genom ett uppdrag från politiken med en vilja att utveckla områden inom kommunens gränser. I Bjuvs kommun beslutar kommunstyrelsens arbetsutskott om att ge samhällsbyggnadsavdelningen i uppdrag att påbörja processen med att ta fram eller ändra en detaljplan.
Om planarbetet initieras med ett positivt planbesked till en fastighetsägare eller exploatör tecknas ett planavtal med kommunen vilket reglerar kostnaden för planarbetet och vilket ansvar parterna har under planprocessen.
Planprocessens olika steg
Nedan beskrivs den generella processen för ett standardförfarande och hur du kan påverka. Mer information om planprocessen och om övriga förfaranden finns på Boverkets hemsida:

Samrådet är det första steget i planprocessen där ett förslag tas fram. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar sedan om att skicka ut planförslaget på samråd under en viss tid.
Kommunen ger berörda myndigheter, kommunala förvaltningar, kända sakägare, bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende och andra berörda tillfälle att se förslaget och lämna yttrande. Förslaget finns tillgänglig på kommunens hemsida, hos kontaktcenter i kommunhuset och på biblioteken i Bjuv, Billesholm och Ekeby.
Vid utökat förfarande kungörs även förslaget genom annons i Helsingborgs dagblad och på den kommunala anslagstavlan på kommunens hemsida.
När samrådstiden gått ut sammanställs eventuella yttranden och planförslaget bearbetas utifrån information och synpunkter som inkommit. Sedan görs planförslaget tillgängligt för granskning.
Granskningens syfte är att visa det bearbetade planförslag som kommunen har för avsikt att anta och samtidigt ge berörda intressenter en sista möjlighet att lämna synpunkter. Synpunkterna redovisas i en samrådsredogörelse som tillsammans med de ändrade planhandlingarna skickas ut på granskning efter beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott. För att senare kunna ha rätt överklaga en detaljplan måste synpunkter ha lämnats in senast under granskningen.
De synpunkter som kommit in under granskningen sammanställs i ett granskningsutlåtande. Granskningsutlåtandet eller information om var det finns tillgängligt skickas till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda inför beslut om antagande.
Detaljplanen kan sedan antas av kommunstyrelsen, eller av kommunfullmäktige om ett utökat förfarande använts.
Ett meddelande om att detaljplanen antagits skickas ut till de som lämnat synpunkter under processen. I meddelandet framgår även hur man går tillväga om man vill överklaga planförslaget. Kommunen måste ha fått in överklagandet inom 3 veckor från den dag beslutet om antagande tillkännagivits på kommunens anslagstavla. Kommunen lämnar sedan över överklagandet till Mark- och miljödomstolen.
Beslutet att anta detaljplanen vinner laga kraft om domstolen har avslagit överklagandet. Om domstolen godkänner överklagandet är kommunens beslut att anta detaljplanen upphävt. Mark- och miljödomstolens beslut kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen.
Om ingen har överklagat beslutet om detaljplanens antagande inom 3 veckor och Länsstyrelsen valt att inte överpröva beslutet vinner detaljplanen laga kraft. Detaljplanen blir då juridiskt bindande och börjar gälla. Nu kan fastigheter bildas som stämmer överens med den nya detaljplanen och den som ska bygga kan ansöka om bygglov.
Förfarande för att ta fram en detaljplan
En detaljplan kan tas fram med olika förfaranden. Vilket förfarande som används beror på detaljplanens innehåll, storlek, hur viktig planen är för allmänheten och om den är förenlig med kommunens översiktsplan. Det framgår av planhandlingarna vilket förfarande den tagits fram med. Här kan du läsa mer om vilka olika förfaranden som finns
Standardförfarandet ska användas om planförslaget är förenligt med översiktsplanen, inte är av betydande intresse eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Om förslaget godkänns redan i samrådet övergår standardförfarandet till ett begränsat förfarande vilket innebär att förslaget kan antas efter samrådet. Det kan till exempel ske när planförslaget innebär en åtgärd av mindre betydelse med en mycket liten och tydlig samrådskrets som berörs. Godkännandet ska göras aktivt av samtliga i samrådskretsen.
Ett utökat förfarande ska tillämpas om planförslaget inte är förenligt med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande, eller är av betydande intresse för allmänheten, i övrigt av stor betydelse, eller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
När kommunen ska göra en detaljplan för ett ärende som även prövas enligt miljöbalken, väglagen eller lagen om byggande av järnväg kan förfarandena enligt de olika lagarna samordnas. Syftet med samordningen är att undvika dubbelarbete och dubbla prövningar. Kommunen behöver inte genomföra samråd om samrådet i det andra ärendet inkluderat aktuell information som berör förslaget till detaljplan och samrådskretsen är densamma. Kommunen kan då istället kungöra planförslaget inför den kommande granskningen.
Ett förenklat förfarande kan användas vid förlängning av genomförandetiden, för att ta bort bestämmelser om fastighetsindelning efter genomförandetiden gått ut och för att upphäva en detaljplan.
Har du frågor om detaljplanering?
Telefon växel 042 - 458 50 00
E-post till kommunstyrelsen: registrator.ks@bjuv.se
Har du frågor om gällande detaljplaner?
Om du har frågor om en gällande detaljplan eller vilka bestämmelser som gäller för en fastighet, kontakta bygg- och miljöförvaltningen via e-post bygg@bjuv.se
Senast publicerad:
