Miljö och hälsoskydd

När du ska starta en ny verksamhet är det viktigt att du tar reda på om verksamheten omfattas av miljöprövningsförordningen (2013:251). Det är också viktigt att du tar reda på vad verksamheten kan ha för påverkan på människors hälsa och miljön. Det är viktigt att veta att miljöbalkens regler gäller för alla typer av verksamhet, även om den inte klassas som anmälnings- eller tillståndspliktig.

Verksamheter delas in i olika grupper som bygger på verksamhetens storlek och hur miljöstörande den bedöms vara enligt bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Miljöfarliga verksamheter delas in i grupperna:

• Tillståndspliktiga (A- och B-anläggningar)
• Anmälningspliktiga (C-anläggningar)
• Verksamheter som varken är tillstånds- eller anmälningspliktiga (U-verksamheter).

Anmälan om miljöfarlig verksamhet

Om din verksamhet är anmälningspliktig (C-anläggningar) gör du din anmälan till bygg- och miljöförvaltningen.

Exempel på miljöfarlig verksamhet som kan vara anmälningspliktig är mekanisk verkstad, grafisk industri, verkstad för lackering och annan ytbehandling, bensinstation, fordonstvätt, kemtvätt, anläggning för motorsport, skjutbana med flera.

Om du inte är säker på vad som gäller för just din verksamhet kan du vända dig till bygg- och miljöförvaltningen och fråga.

Ändring av verksamhet

Om du gör ändringar som har betydelse från störningssynpunkt i din anmälningspliktiga verksamhet ska du i god tid (senast sex veckor innan) anmäla det till bygg- och miljöförvaltningen.

För övriga verksamheter är det bra om du kontaktar bygg- och miljöförvaltningen för rådgivning och information innan du gör någon större ändring ur miljö- eller hälsoskyddssynpunkt.

Ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet

Om din verksamhet är tillståndspliktig ansöker du om det hos Länsstyrelsen eller Mark- och miljödomstolen beroende på verksamhetens typ och storlek. Tillståndspliktig verksamhet är till exempel större industri, anläggning för behandling av avfall, en flygplats, en stor hamn med flera. Länsstyrelsen informerar om tillstånd för miljöfarlig verksamhet på sin webbplats: Prövning av miljöfarlig verksamhet

Ska din verksamhet behandla avfall?

Ska du anmäla en verksamhet som avser behandling av avfall, till exempel återvinning eller bortskaffande av avfall? Då fyller du i blanketten Anmälan av behandling av avfall.

Som behandling av avfall räknas inte en verksamhet där lagringen bedömts som lagring som del av insamling (det som tidigare kallades mellanlagring). Då räcker det att anmäla via blanketten Anmälan av miljöfarlig verksamhet.

Blanketter för anmälan

Blankett för anmälan av miljöfarlig verksamhet Pdf, 807.9 kB.

Blankett för anmälan av behandling av avfall Pdf, 1.3 MB.

Information och regler

Bygg- och miljöförvaltningen tar ut en timavgift för att handlägga din anmälan. I handläggningen ingår att granska de uppgifter du lämnat och att besöka din verksamhet. Det är viktigt att din anmälan är så komplett som möjligt för att inte förlänga handläggningstiden.

Egenkontroll

Alla som bedriver en miljöfarlig verksamhet berörs av krav på egenkontroll. Vad som avses med en miljöfarlig verksamhet finns definierat i miljöbalkens bestämmelser om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Din egenkontroll ska kunna visa att du kontrollerar din verksamhet för att motverka eller förebygga att det uppstår problem i form av störningar och skador på din och andra människors hälsa eller miljö.

Varför måste du kontrollera din verksamhet?

Om du inte kontrollerar din verksamhet, ökar risken för negativ miljöpåverkan. Det kan till exempel vara buller- och luktstörningar eller att er verksamhet använder onödigt mycket energi. Du måste kunna visa att du har kunskap om din energianvändning, de kemikalier som du använder och att du hanterar avfall enligt de regler som finns. Du måste anpassa egenkontrollen till din verksamhet. Om din verksamhet kan innebära stor risk för människors hälsa eller miljön måste du ha en mer omfattande egenkontroll än om din verksamhet innebär en liten risk. Bedöm riskerna med din verksamhet och ser över vilka rutiner du behöver ha för att minska er energianvändning eller förhindra störningar som orsakas av din verksamhet. Skriv ner rutinerna och för journal över de kontroller du gör.

Mer information

Naturvårdsverkets information om egenkontroll

Förordningen 1998:901 om verksamhetsutövares egenkontroll

Du som har en verksamhet som klassas som miljöfarlig ska ha rutiner för att själv kontrollera din verksamhet. Du måste också känna till vilka regler som gäller för att till exempel hantera kemikalier och avfall så att den negativa miljöpåverkan blir så liten som möjligt.

Berörs min verksamhet?

Alla som bedriver en miljöfarlig verksamhet berörs av krav på egenkontroll. Vad som avses med en miljöfarlig verksamhet finns definierat i miljöbalkens bestämmelser om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Din egenkontroll ska kunna visa att du kontrollerar din verksamhet för att motverka eller förebygga att det uppstår problem i form av störningar och skador på din och andra människors hälsa eller miljö.

Varför måste du kontrollera din verksamhet?

Om du inte kontrollerar din verksamhet, ökar risken för negativ miljöpåverkan. Det kan till exempel vara buller- och luktstörningar eller att er verksamhet använder onödigt mycket energi. Du måste kunna visa att du har kunskap om din energianvändning, de kemikalier som du använder och att du hanterar avfall enligt de regler som finns.

Anpassa egenkontrollen

Du måste anpassa egenkontrollen till din verksamhet. Om din verksamhet kan innebära stor risk för människors hälsa eller miljön måste du ha en mer omfattande egenkontroll än om din verksamhet innebär en liten risk. Bedöm riskerna med din verksamhet och ser över vilka rutiner du behöver ha för att minska er energianvändning eller förhindra störningar som orsakas av din verksamhet. Skriv ner rutinerna och för journal över de kontroller du gör.

Särskilda regler för tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter

Det finns särskilda regler om egenkontrollen som gäller för tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter. Reglerna innebär att du ska dokumentera följande:

1. Vem som har ansvar för miljöfrågorna inom företaget.
   
2. Rutiner för att undersöka utrustning för drift och kontroll.
   
3. Rutiner för att bedöma riskerna med verksamheten.
   
4. Rutiner för att rapportera till bygg- och miljöförvaltningen när det sker driftstörningar som kan påverka människors hälsa eller miljön.
   
5. En förteckning över de kemikalier som du hanterar.
   

I Miljöprövningsförordning (2013:251) beskrivs vilka verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga.

Mer information

Naturvårdsverkets information om egenkontroll

Förordningen 1998:901 om verksamhetsutövares egenkontroll

Driver du ett företag som är tillståndspliktigt enligt miljöbalken? Då ska du skicka in en miljörapport senast den 31 mars varje år. Miljörapporten ska beskriva företagets verksamhet, hur du uppfyller de villkor som gäller för verksamheten och resultatet av din egenkontroll.

Lägg in din rapport i Miljörapporteringsportalen

Du ska lägga in din årliga miljörapport elektroniskt i SMP, Svenska Miljörapporteringsportalen, en central databas för miljörapporter som sköts av länsstyrelsen i respektive län. För att du ska kunna lägga in din miljörapport i databasen måste du registrera ditt företag på SMP. Miljöavdelningen på bygg- och miljöförvaltningen hämtar sedan rapporten från databasen.

Miljörapportens delar

Miljörapporten består av grunddel, textdel och emissionsdeklaration. Emissionsdeklaration behöver du lämna om din verksamhet finns med i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006.

Instruktion om hur du fyller i miljörapportens olika delar finns på Svenska Miljörapporteringsportalen. Dina uppgifter för grunddelen, textdelen och emissionsdeklarationen lägger du in direkt i de mallar som finns i Miljörapporteringsportalen.

Du kan med fördel använda de mallar som Länsstyrelsen Skåne har tagit fram för miljörapportens textdel och bifoga till din miljörapport. Använder du mallarna så förenklar du ditt arbete med att få med alla obligatoriska uppgifter enligt föreskrift 2006:9 om miljörapport. Om du har täktverksamhet ska du även lämna en täktrapport.

Bifoga kemikalieförteckning

Du kan redovisa dokumenten direkt via SMP genom att bifoga dem till miljörapportens textdel.

Alla som driver företag måste ha kunskap om det avfall som uppkommer i verksamheten och hur detta ska hanteras, för att minimera risker för olyckor och utsläpp i mark och vatten.

Transport av avfall

När ditt företag lämnar ifrån sig sitt avfall är du som verksamhetsutövare skyldig att kontrollera att den som transporterar ert avfall har rätt tillstånd. Gäller det farligt avfall måste du löpande anteckna mängden avfall som uppkommer årligen, och till vem avfallet lämnas för vidare hantering. Det företag som transporterar avfall måste ha tillstånd eller ha gjort en anmälan till länsstyrelsen.

Det ska även tas fram ett transportdokument för varje borttransport av farligt avfall. Detta dokument ska innehålla vem som är avsändare, mottagare och transportör, samt avfallssort och mängd.

Alla anteckningar måste sparas i minst fem år.

Vid små mängder avfall som uppkommer i verksamheten, som inte klassas som farligt avfall, får ni på företaget själva transportera utan anmälan eller tillstånd. Gäller det farligt avfall måste en anmälan göras, även för små mängder.

Antecknings- och rapporteringsskyldighet

Alla verksamheter där det uppkommer eller hanteras farligt avfall måste föra anteckningar om det farliga avfallet, samt rapportera detta till avfallsregistret. Anteckningarna skickas in till Naturvårdsverkets avfallsregister. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida Avfallsregistret.

Du ska anteckna och rapportera om du driver en verksamhet som:

• Producerar farligt avfall
• Transporterar farligt avfall
• Samlar in farligt avfall och hanterar detta i en insamlingsverksamhet
• Behandlar farligt avfall
• Mäklar eller handlar med farligt avfall

Tillsyn över hantering av avfall

När Bygg- och miljöförvaltningen gör tillsynsbesök kontrollerar vi bland annat lagring, hantering och dokumentation av avfall och farligt avfall.

Du ansvarar för att din fordonstvätt orsakar så lite påverkan på miljön som möjligt. Här hittar du information som hjälper dig att göra rätt och uppfylla de krav som lagen ställer.

Större tvättar – anmälan krävs

Du måste göra en anmälan om miljöfarlig verksamhet om du:

• Tvättar fler än 5 000 personbilar per år.
• Tvättar fler än 1 000 andra motordrivna fordon, till exempel lastbilar, bussar eller entreprenadmaskiner, per år.

Mindre tvättar – anmälan krävs inte men;

Även om du tvättar färre fordon och inte behöver anmäla verksamheten så ställs ändå krav på rening av utgående spillvatten. Den vanligaste reningen för den här typen av verksamheter är slam- och oljeavskiljare.

Spolplattor ska också ha rening på utgående vatten. Spolplattor utomhus ska vara förhöjda.

Vad behöver du ha koll på?

Exempel på områden som omfattas av regler och som du bör tänka på är:

• Val av kemikalier, till exempel schampo och avfettning. Bilvårdsprodukter, avfettningsmedel och fordonstvättmedel som klarar Kemikaliesvepets miljökrav.
• Egenkontroll.
• Rening av tvättvattnet. Läs mer i nästa stycke.
• Skötsel och kontroll av oljeavskiljare. Läs mer här: oljeavskiljare.
• Om du ska ta prov på utgående vatten från fordonstvätten, läs då i Riktlinjer för slam- och oljeavskiljare inom NSVA
• Störning från din verksamhet av lukt och buller.

Koppla ledning till det kommunala spillvattennätet

Läs om det på sidan VA-anmälan

Tillsyn av fordonstvättar

Bygg- och miljöförvaltningen gör tillsyn av fordonstvättarna i Bjuvs kommun. De större tvättarna får besök minst en gång per år. Mindre tvättar får också tillsyn men inte lika ofta.

Du som har eller planerar att bygga en medelstor förbränningsanläggning är skyldig att informera tillsynsmyndigheten för registrering av din anläggning innan den tas i drift.

Registrera hos tillsynsmyndigheten

Registrering ska ske enligt det så kallade ”MCP-direktivet” (2015/2193/EU) och i Sverige genomförs direktivet i Förordning (2018:471) om medelstora förbränningsanläggningar som trädde i kraft den 1 juni 2018. I enlighet med förordningen behöver du därför registrera din anläggning.

• Anläggningar som tagits i drift efter 20 december 2018 registrerar du genom att skicka e-post till bygg- och miljöförvaltningen via miljo@bjuv.se eller till postadress: Miljöavdelningen, Box 501, 267 25 Bjuv.
• För anläggningar som är äldre än så beror registreringsbestämmelserna på när de togs i drift och hur stor installerad effekt de har.

Tillstånd för miljöfarlig verksamhet

Precis som tidigare kan du som driver eller planerar att driva en medelstor förbränningsanläggning behöva ansöka om tillstånd för miljöfarlig verksamhet.

Är Länsstyrelsen din tillsynsmyndighet?

Om länsstyrelsen är din tillsynsmyndighet så registrerar du din anläggning i deras e-tjänst:

Registrera medelstor förbränningsanläggning

Mer vägledning om medelstora förbränningsanläggningar

En anläggning räknas som medelstor om:

• Den har en sammanlagd installerad effekt på minst 1 megawatt (MW), men högst 50 MW.
• Den sammanlagda effekten är summan av effekterna för alla förbränningsanläggningar som var för sig har en anläggningseffekt över 1 MW och som är anslutna till samma skorsten.

Kom ihåg att du även är skyldig att regelbundet analysera och dokumentera utsläppen av rökgas från din anläggning gällande svaveldioxid, kväveoxider och stoft.

En medelstor förbränningsanläggning är en förbränningsanläggning där den sammanlagda installerade effekten är 1 megawatt eller högre, men högst 50 megawatt. Mer information finns i Naturvårdsverkets vägledning om bestämmelser för medelstora förbränningsanläggningar.

Registrerade anläggningar

Varje tillsynsmyndighet ska offentliggöra uppgifter ur registret på en webbplats som allmänheten har tillgång till. Tillsynsmyndigheten kommer att publicera de anläggningar som registreras på den här sidan. För närvarande har vi inte registrerat några anläggningar.

Om du har kyltorn i din verksamhet ska du anmäla detta till bygg- och miljöförvaltningen, enligt en ny bestämmelse, som börjar gälla den 1 februari 2024.

Vad är ett kyltorn?

Ett kyltorn är en anläggning som används för att avlägsna överskottsvärme från en kylprocess. Nedkylningen sker genom att vatten tillförs i luftflödet på ett sätt som gör att det bildas aerosoler (fin vattendimma). Kyltorn används bland annat till luftkonditionering och vid olika industriella processer. Exempel på anläggningar är öppna kyltorn, slutna kyltorn, torrkylare med vattenspridningsmunstycken samt en del skrubbar.

Risk för legionella

Det finns fall där utbrott av Legionella har kunnat knytas till kyltorn. Kylvattnet håller ofta en temperatur som gynnar tillväxt av Legionella-bakterier. Eftersom det bildas aerosoler i processen finns risk att bakterier sprids långa sträckor via de små vattendroppar som uppstår.

Kyltorn blir anmälningspliktiga

Från och med den 1 februari 2024 är det förbjudet att utan anmälan uppföra eller att använda ett kyltorn. Om du redan har anmält ett kyltorn behöver du inte anmäla samma kyltorn igen. Du behöver inte heller anmäla kyltorn som används i en verksamhet som är anmälnings- eller tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen (2013:251).

Kyltorn påbörjade efter den 1 februari 2024

Dessa ska anmälas senast den 31 juli 2024. Om anmälan gäller ett nytt kyltorn får du inte uppföra eller använda det förrän tidigast 6 veckor efter anmälan.

Kyltorn påbörjade före den 1 februari 2024

Dessa ska anmälas senast den 31 december 2024.

Sanktionsavgift

Om du inte anmäler kan du få betala en sanktionsavgift. Från och med den 1 augusti 2024 måste du betala en miljösanktionsavgift på 5 000 kronor om du uppför eller använder ett nytt kyltorn utan att ha anmält det.

Från den 31 december 2024 måste du betala en miljösanktionsavgift på 5 000 kronor om du använder ett befintligt kyltorn utan att ha anmält det.

Du behöver ha en skriftlig egenkontroll

Verksamheter som har kyltorn eller anläggningar (ex. skrubber) som kan avge aerosoler till omgivningen måste ha säkra rutiner för kontroll och skötsel. Eftersom verksamhet med kyltorn är anmälningspliktig ska det finnas ett egenkontrollprogram. Enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll ska egenkontrollen innehålla:

• Rutiner (5 §) : Rutiner för kontroll och skötsel av anläggningen, samt dokumentation av utförd kontroll och skötsel. Rutiner för åtgärder vid avvikelser i anläggningen. Det ska även finnas säkerhetsföreskrifter för personal som arbetar med anläggningen, det är viktigt att säkerställa att personalen har den kunskap som krävs för att utföra arbetet.
  
  
• Undersökningar och anmälan om driftstörning (6 §): Fastighetsägare eller verksamhetsutövare är skyldiga att snarast informera tillsynsmyndigheten (bygg och miljöförvaltningen) om någon driftstörning eller annat inträffar som innebär risk för spridning av Legionella. Ett sätt för verksamheten att följa upp arbetet med sin
  egenkontroll kan vara att utföra regelbunden provtagning av Legionella i anläggningen.
  
  
• Ansvarsfördelning (4 §): Det ska tydligt framgå hur ansvaret för de uppgifter som finns inom egenkontrollen är fördelat inom verksamheten.
  
  
• Kemikalieförteckning (7 §): Verksamheten ska upprätta en förteckning över de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt.

När du ska ställa upp ett sorterings- eller krossverk måste du anmäla det till bygg- och miljöförvaltningen. Krav på anmälan gäller även när du mekaniskt ska bearbeta betong, tegel eller annat bygg- och rivningsavfall som ska återvinnas.

Anmäl krossning av berg, sten och betong

Här hittar du anmälningsblankett för krossning. Här finns också viktig information om vad anmälan ska innehålla.

Om du ska ställa upp ett sorterings- eller krossverk måste du anmäla det till bygg- och miljöförvaltningen. Krav på anmälan gäller även när du mekaniskt ska bearbeta betong, tegel eller annat bygg- och rivningsavfall som ska återvinnas. Du behöver inte göra en anmälan om du ska krossa sten eller naturgrus utanför detaljplanelagt område eller i område som saknar områdesbestämmelser. Detta gäller om krossningen pågår under färre än 30 dagar under en tolvmånadersperiod. Ska du krossa under mer än 30 dagar måste du anmäla.

Skicka in anmälan till bygg- och miljöförvaltningen senast sex veckor innan du startar verksamheten. Du hittar anmälningsblanketten längre ner på sidan.

Tänk på detta innan du anmäler

Innan du anmäler till bygg- och miljöförvaltningen ska du göra en bedömning av om platsen är lämplig med tanke på buller, damning och påverkan på mark och vatten. Det betyder att du måste ha kunskap om hur omgivningen påverkas. Du behöver också ha kunskap om bästa möjliga teknik, som kan förebygga att din verksamhet ger negativ påverkan på människors hälsa eller på miljön.

Bygg- och miljöförvaltningen ställer krav på redovisning av ljudnivåer, åtgärder för damning, provtagning av avfall, energianvändning, information till omgivningen samt egenkontroll.

Mer information om detta finns under rubriken Regler för krossning av berg, sten och betong

Avgift för anmälan om krossning

Bygg- och miljöförvaltningen tar ut en avgift för att handlägga din anmälan. I vår handläggning ingår att granska de uppgifter du lämnat och ibland att besöka din verksamhet. För 2025 är avgiften 1 233 kronor per timme. Vi kan begära att du kompletterar din anmälan om den inte räcker för vår bedömning. Det är viktigt att din anmälan är så komplett som möjligt för att inte förlänga handläggningstiden.

Så här anmäler du krossning av berg, sten och betong

I anmälan ska du redovisa:

• Vilka ljudnivåer som kan uppkomma vid bostäder, skolor, kontor eller vårdlokaler
• Risk för andra störningar, såsom damning och påverkan på mark och vatten
• Rutiner för den egenkontroll som ni gör för att följa upp verksamhetens påverkan på omgivningen

Bifoga en karta där du markerar:

• Uppställningsplats för krossen
• Närmaste bostäder, skolor och kontor
• Verksamheter, dagvattenbrunnar, vattendrag, diken och annat som kan påverkas av verksamheten

Tillsynsmyndigheten granskar anmälan

När du skickat in din anmälan granskar bygg- och miljöförvaltningen uppgifterna som du lämnat. Om anmälan inte är fullständig begär vi kompletteringar. När anmälan är komplett fattar vi beslut och återkommer med ett svar till dig inom 6 veckor.

Om din verksamhet ändras

Om du ändrar något i verksamheten jämfört med det som du har angett i anmälan, till exempel om krossningen inte är klar inom beslutad tid, måste du kontakta bygg- och miljöförvaltningen.

Regler för krossning av berg, sten och betong

Här hittar du de regler du måste följa när du krossar berg, sten eller betong. Bygg- och miljöförvaltningen ställer generellt följande krav:

Egenkontroll

Innan verksamheten startar ska du kunna redovisa att du uppfyller kraven i förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll. Det handlar om rutiner kopplat till ansvarsfördelning, drift och skötsel och fortlöpande systematisk riskbedömning.

Bygg- och miljöförvaltningen ställer högre krav på egenkontroll för arbeten som ska göras nära störningskänsliga miljöer. Det är viktigt att du kan uppge vem som ansvarar för riskbedömningen inför arbetet, vem som under projektets gång ansvarar för uppföljning av bullernivåer vid närboende samt vem som ansvarar för skyddsåtgärder om riktvärden överskrids.

Ljud och buller

Bygg- och miljöförvaltningen bedömer om din verksamhet medför risk för olägenhet. Den bedömningen gör vi utifrån Naturvårdsverkets Allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) samt Naturvårdsverkets Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller (Naturvårdsverket, rapport 6538 ) för permanenta anläggningar.

• En byggverksamhet ska normalt klara ljudnivån 60 dBA (ekvivalent värde) vid fasad för bostäder, vårdlokaler och undervisningslokaler samt 70 dBA (ekvivalent värde) vid fasad för kontor, enligt NFS 2004:15.
  
  
• En permanent verksamhet ska inte överskrida 50 dBA (ekvivalent värde) vid bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler, enligt Naturvårdsverkets rapport 6538.

Du måste göra en bullerutredning

Bullerutredningen ska göras av en oberoende sakkunnig miljökonsult och omfatta allt ljud från verksamheten exempelvis borrning, skutknackning, pålning, spontning, krossning, lastning, grävning och entreprenadmaskiner.

Om bullerutredningen visar att verksamheten kan innebära en olägenhet måste du se till att åtgärda det. Du ska använda branschens bästa möjliga teknik i valet av maskiner, utrustning och störningsdämpande åtgärder. Skyddsåtgärder för att minimera buller kan till exempel vara kross anpassad för stadsmiljö, splitter-/ljuddämpare för hydraulhammare och tillfälliga bullerskärmar. Även åtgärder som att placera bullermatta i matningsfickan och rikta den från bebyggelsen kan sänka ljudet något.

Vid skutknackning av berg alstras ljud som tydligt innebär risk för olägenhet. Det finns i vissa fall skäl att förbjuda skutknackning på platsen eller kraftigt begränsa tiderna.

Damning och dammalstring

Det är viktigt att hålla nere dammalstringen från verksamheten. De farligaste partiklarna är de minsta, mindre än 2,5 mikrometer, som inte är synliga. Dessa små partiklar sprider sig även längst från verksamheten.

Bygg- och miljöförvaltningen kan komma att ställa följande krav på åtgärder mot damning beroende på platsen och risken för olägenhet:

• att alltid använda tillräckligt tryck vid vattning för att undvika damm vid krossningen
• att material som lastas upp på lastbil ska vara blött, alternativt ska det övre materialet på lastbilarna vattnas
• att körytor som används regelbundet på arbetsplatsen ska hållas blöta eller saltade
• att angränsande gång- och cykelbanor ska hållas rena från stendamm, och vara blöta eller saltade
• kontroll av status för åtgärder och visuell kontroll av att åtgärderna har tillräcklig effekt ska dokumenteras i egenkontrollen
• att lastbilar ska köra igenom hjultvätt innan de lämnar området
• att vattenkanoner ska användas för att binda fint damm från anläggningen.

Energianvändning

Använd i första hand förnyelsebar energi. Använd höglastande transportband istället för att lasta upp i stora högar med hjullastare. Vid större projekt ska du utreda möjligheten att elansluta krossen. Spara kopia på kvitton för inköpt bränsle till slutrapporten, för att kunna visa vad du använt dig av.

Skydda vatten och mark

Du ska ta reda på om det finns känsliga vattendrag i närområdet samt hur de i så fall kan påverkas av din verksamhet. Partiklar som transporteras med erosion kan ha stor påverkan på livet i vattnet. Genom regelbundna mätningar av suspenderade partiklar i överskottsvatten som avleds från arbetsområdet kan du kontrollera att verksamheten inte påverkar omgivningen negativt.

• Placera cisterner så att risken för läckage till vatten och mark blir så liten som möjligt.
• Cisterner ska ha sekundärt skydd.
• Utanför skyddet ska ni använda droppskydd, spillplåt eller spilluppsamlingstråg alternativt droppfria munstycken.
• Se till att det finns absorptionsmedel för omhändertagande av spill av petroleumprodukter.
• Spill ska omhändertas som farligt avfall.
  

Återvinning av avfall genom sortering och krossning

Vid sortering, återvinning och krossning av avfall är det viktigt att materialet är analyserat för att kunna bedöma om det är förorenat och vad det kan användas till. Större projekt kräver noggranna rutiner för kontroll och provtagning av olika material. Du bör anlita en oberoende sakkunnig miljökonsult för provtagning och bedömning. Du ska kunna lämna dokumentation till dina kunder över materialets kvalitet.

Informera omgivningen i god tid

Informera omgivningen i god tid innan du startar verksamheten. Du ska också informera omgivningen inför ändringar i verksamheten som kan innebära ökade störningsnivåer.
Om verksamheten trots försiktighetsåtgärder riskerar att överskrida riktvärdena kan bygg- och miljöförvaltningen ställa krav på skyddsåtgärder, exempelvis att ni erbjuder närboende möjlighet att arbeta eller vila på annan plats.
Det ska finnas en skylt med information om vem som är ansvarig för verksamheten, kontaktuppgifter och arbetstider.

Rutiner för att hantera klagomål

Om någon klagar på din verksamhet ska du:

• Dokumentera klagomålen, och vilka åtgärder du vidtar för att minska störningarna.
• Så snart som möjligt informera bygg- och miljöförvaltningen om klagomålet.
  

Redovisa en slutrapport

När projektet är slut ska du lämna in en slutrapport till bygg- och miljöförvaltningen. Där redovisar du:

• Resultatet av egenkontrollen och genomförda skyddsåtgärder
• Mängd krossat material
• Kopia på kvitton för inköpt bränsle
  

Använd den här blanketten:
Anmälan om krossning av bergmaterial eller mekanisk berarbetning av avfall Pdf, 698.9 kB.

Ibland behövs även anmälan till Arbetsmiljöverket

Du som använder eller flyttar en mobil anläggning som hanterar kvartshaltigt material ska även göra en anmälan till Arbetsmiljöverket.

Om du tänker köpa en fastighet, göra markarbeten eller avsluta en verksamhet som kan ha orsakat föroreningar, är det viktigt att du tar reda på om marken och byggnader är förorenade. Du är också skyldig att informera om förorenad mark och att anmäla de markarbeten du gör.

Om föroreningar i mark, vatten och byggnader

Ta reda på om marken är förorenad

I Bjuvs kommun har det genom tiderna bedrivits många olika verksamheter som kan ha förorenat marken och de byggnader som verksamheten bedrivits i. stora delar av kommunens markområden är utfyllda med fyllnadsmassor av jord, rivningsavfall och muddermassor som kan innehålla föroreningar.

Om du tänker köpa eller sälja en fastighet eller gör markarbeten är det viktigt att du tar reda på om det finns föroreningar i marken eller byggnaderna.

Asfalt och tjärasfalt

Om det finns äldre asfaltbeläggning ska du vara uppmärksam på om den innehåller stenkolstjära, så kallad tjäraasfalt. Stenkolstjära användes som bindemedel i asfalt fram till mitten av 1970-talet. Tjärasfalt innehåller höga halter polyaromatiska kolväten (PAH) som är miljö- och hälsoskadliga och flera PAH: er klassas som cancerframkallande. Provtagning utförs på 16-PAH och vid halter av 16-PAH över 70 mg/kg bedöms asfalt vara tjärasfalt.

Om tjärasfalt påträffas ska bygg- och miljöförvaltningen informeras enligt upplysningsskyldigheten i miljöbalken.

PCB-fogar

Inför markarbeten intill byggnader med utvändig PCB-fog ska markundersökning göras med avseende på PCB.

Vem har ansvaret?

I första hand är den som har orsakat föroreningen ansvarig för undersökning och sanering. Ansvaret kan delas solidariskt mellan flera verksamheter eller fastighetsägare. Om det inte finns någon ansvarig verksamhet kvar som kan bekosta undersökning och sanering, är det fastighetsägaren eller den som utför arbete inom det förorenade området som är ansvarig.

Om du ska lägga ner en verksamhet som kan ha orsakat föroreningar i mark, vatten eller byggnader är det ditt ansvar att undersöka fastigheten.

Undersökningen görs av en sakkunnig konsult

Låt en sakkunnig konsult göra en miljöteknisk undersökning. Undersökningen bör göras i samråd med bygg- och miljöförvaltningen. Som ett första steg kan du eller konsulten kontakta bygg- och miljöförvaltningen som kan ha information om tidigare undersökningar, verksamheter, utsläpp samt information om marken består av fyllnadsmassor.

Provtagning görs på marken, grundvattnet och kanske även byggnaden om den kan vara förorenad av den verksamhet som funnits där.

Informera tillsynsmyndigheten om du hittar föroreningar

Om du upptäcker föroreningar i samband med den miljötekniska undersökningen, eller på annat sätt, måste du informera bygg- och miljöförvaltningen som är den lokala tillsynsmyndigheten i Bjuvs kommun. Detsamma gäller om du träffar på tjärasfalt.

Anmäl markarbeten i god tid

Om du planerar att göra markarbeten i ett förorenat område ska du anmäla det till bygg- och miljöförvaltningen senast sex veckor innan arbetet påbörjas. Det är förbjudet att utföra åtgärder i ett förorenat område utan att anmäla detta till bygg- och miljöförvaltningen.

Vid marksanering kan det finnas behov av att pumpa bort förorenat vatten från saneringsschakten.

Ska du fylla ut mark?

Utfyllnad av mark med återanvända massor kan kräva anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken. Det som avgör om du behöver göra en anmälan eller söka tillstånd är risken för förorening av mark och vatten.

Om du ska fylla ut och vill använda massor som kommer från andra markarbeten (inte nytt makadam, grus eller sand) behöver du ta reda på att de är rena. Den som lämnar massor till dig ska kunna visa var massorna kommer ifrån och vad det innehåller, be att få se analyser på jorden. Asfalt inte får användas till markfyllning.

Anmälan till kommunen, bygg- och miljöförvaltningen, görs om risken för förorening är liten. Beskriv i anmälan vilket syfte utfyllnaden har (till exempel bullervall, parkering). Ange var materialet kommer ifrån och vilka eventuella föroreningshalter det innehåller och bifoga ritning. Skicka in anmälan via e-post till miljo@bjuv.se

• Anmälningsplikt C och verksamhetskod 90.141 gäller för att återvinna icke-farligt avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa. Miljöprövningsförordningen 35 § (2016:1188).
  

Tillstånd för mer omfattande markutfyllnader med större risk för omgivningspåverkan söker du hos länsstyrelsen, Prövning av miljöfarlig verksamhet

• Tillståndsplikt B och verksamhetskod 90.131 gäller för att återvinna icke-farligt avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken inte endast är ringa. Miljöprövningsförordningen 34§ (2016:1188).

Undersök om massorna är lämpliga att återanvända

I god tid innan du påbörjar arbetena måste du ta reda på om det finns risk för föroreningar i de massor som ska användas. Du måste också göra en bedömning av om omgivningen kan påverkas negativt. Det kan till exempel finnas skyddsvärda vattendrag och känsliga arter i området att ta hänsyn till.

Om svaret är ja på någon av följande frågor finns det stor risk för att massorna inte är rena:

• Kommer schaktmassorna från ett markarbete, ett industriområde, vägområde eller bangård?
• Kommer massorna från rivningsarbeten, i så fall vad är det för byggnad (risk för asbest, blåbetong, PCB, lösningsmedel, olja, tjära, med mera)?
• Innehåller massorna inslag av rivningsavfall som betong, armering, tegel, isolering, kablar?
• Innehåller massorna asfaltbitar?

För att bedöma om massorna är lämpliga att återanvända behöver du eller avfallslämnaren ta prover på dem. Om avfallslämnaren har gjort provtagning ska du begära att få se analysresultat. Kontakta bygg- och miljöförvaltningen eller miljökonsult om du behöver hjälp med bedömning.

Var särskilt noggrann när det gäller utfyllnad inom bostadsmark, jordbruk, betesmark, naturmark eller annan känslig markanvändning där det ställs höga krav på att massorna är rena och inte påverkar omgivningen negativt.

Informera om upptäckt av förorening

Om du som fastighetsägare upptäcker en förorening i mark, vatten eller i en byggnad måste du genast informera bygg- och miljöförvaltningen om detta. Skyldigheten att informera gäller även den som använder fastigheten.

Tänk också på att du måste anmäla i god tid om du planerar att göra markarbeten inom ett förorenat område.

Så här gör du

Informera bygg- och miljöförvaltningen direkt innan du börjar – se till att du har följande uppgifter till hands:

• fastighetsbeteckning och gatuadress
• namn och kontaktuppgifter till fastighetsägaren
• beskrivning av föroreningen, till exempel typ av förorening, analysprotokoll, markundersökning

Du kan bifoga en karta där du markerar var föroreningen har påträffats. Du kan även bifoga andra dokument, så som rapport från markundersökning.

Anmäl markarbete i förorenad mark

Tillsynsmyndigheten granskar och kräver åtgärder

Bygg- och miljöförvaltningen granskar din anmälan och ställer krav på vilka försiktighetsåtgärder som behövs samt om du måste göra mer undersökningar eller annan kontroll. Vi ställer högre krav på eventuell sanering och skyddsåtgärder om marken ska användas för exempelvis förskola och bostäder än när det gäller mark inom ett industriområde eller inom vägområden.

Vi tar ut en tillsynsavgift för vårt arbete, enligt en taxa som beslutats av kommunfullmäktige.

Slutrapport när markarbetet är klart

När markarbetet är klart ska du lämna en slutrapport som visar vad avhjälpandeåtgärden har gett för resultat och om den har gett önskad effekt. Rapporten ska innehålla analysresultat från slutproverna. Det ska framgå vem som har tagit hand om schaktmassor och annat material som körts bort från fastigheten.

Skicka in anmälan senast 6 veckor i förväg

Senast 6 veckor innan arbetena påbörjas ska din anmälan ha kommit in till bygg- och miljöförvaltningen. Tänk på att det är förbjudet att utföra åtgärder i ett förorenat område utan att först göra en anmälan.

Detta ska din anmälan innehålla

Din anmälan ska innehålla följande uppgifter:

• Fastighetsbeteckning och gatuadress.
• Namn på ansvarig verksamhetsutövare och fastighetsägare (lagfaren och taxerad) samt respektive organisationsnummer och kontaktuppgifter.
• Uppgift om fakturaadress och eventuell referensperson eller referensnummer
• Namn och kontaktuppgifter på Miljökontrollant. Bygg- och miljöförvaltningen anser att en sakkunnig och oberoende miljökonsult ska utföra miljökontroll och uppföljning av markarbetena.
• Entreprenör och dennes kontaktuppgifter.
• Transportör med tillstånd för transport av de avfallsslag som uppkommer i projektet (avfall, farligt avfall). Ange organisationsnummer.
• Avfallsmottagare. Kontrollera att mottagaren har de tillstånd som krävs!
• Fastighetens historiska bakgrund, till exempel tidigare verksamheter.
• Åtgärdsmål för saneringen/avhjälpandeåtgärden med utgångspunkt i markanvändningen på platsen (känslig markanvändning, mindre känslig markanvändning).
• Situationsplan över området, där det förorenade området är markerat.
• Beskrivning av planerat arbete som ska utföras.
• Typ av förorening, om det går att avgöra. Bifoga rapport från miljöteknisk markundersökning.
• Uppskattade volymer av förorenade massor, om det går att avgöra.
• Risker med föroreningen ur hälso- och miljösynpunkt (till exempel spridning, ångning, damning).
• Skyddsobjekt. Till exempel dagvattenbrunnar och vattendrag i området och dess närhet, vattenskyddsområde, Natura 2000-område.
• Planerade skyddsåtgärder. Till exempel hantering av länshållningsvatten, akutplatta, presenning för täckning.
• Beskrivning av planerad efterkontroll med laboratorieanalyser och dokumentation av avhjälpandeåtgärden.

Skicka din anmälan med bilagor till bygg- och miljöförvaltningen via e-post miljo@bjuv.se eller till postadress:

Miljöavdelningen

Box 501

267 25 Bjuv.

Asfalt och tjärasfalt

I vägar och asfalterade ytor kan det förekomma både ny och gammal i olika lager.

Asfalt tillverkad före 1975 innehåller stenkolstjära, så kallad tjärasfalt. Stenkolstjära i sin tur innehåller PAH (polyaromatiska kolväten) som är miljö- och hälsoskadliga.

Om det finns tjärasfalt brukar underliggande makadam vara indränkt med stenkolstjära. Även underliggande marklager är ofta förorenade av PAH.

Vid upptäckt av tjärasfalt ska bygg- och miljöförvaltningen genast informeras, enligt upplysningsskyldigheten i miljöbalkens 10 kapitel.

Provtagning och laboratorieanalys

Provtagning och laboratorieanalys ska alltid utföras vid misstanke om att det förekommer tjärasfalt, samt inför markarbeten i vägar och asfalterade ytor som lagts före 1975. Provtagning ska göras på både asfaltslagren och underliggande jordlager.

• Laboratorieanalys ska utförs med avseende på PAH-16.
• I planerade projekt ska provtagning göras med borrkärna genom alla bundna lager. Ett prov ska tas per 100 meter eller per 1500 kvadratmeter. Minst två prover ska tas per projekt.
• Provtagning på riven asfalt ska göras med ett samlingsprov per 300 ton eller 150 kubikmeter. Minst två samlingsprover ska tas per projekt.

Fältprovtagning med vit sprayfärg och UV-lampa ger indikation när halten PAH-16 är över 125-150 mg/kg. Denna typ av fältmätning ska alltid kompletteras med laboratorieanalyser för bestämning av PAH-16.

Avfallsklassning

Uppbruten asfalt och riven asfalt samt tjärasfalt är generellt sett alltid att se som avfall.

Bitumenblandningar som innehåller stenkolstjära (17 03 01*), det vill säga tjärasfalt, är farligt avfall tills dess motsatsen visas, enligt avfallsförordningen.

Asfalt som innehåller halter under 70 mg/kg PAH-16 betraktas inte som tjärasfalt.

Uppbruten tjärasfalt som innehåller halter under 300 mg/kg PAH-16 klassas i normalfallet som icke farligt avfall, enligt Naturvårdsverkets vägledning för avfallsklassificering från 2013. Detta gäller under förutsättning att halten bens(a)pyren är under 50 mg/kg. Om halten bens(a)pyren är över 50 mg/kg klassas tjärasfalten som farligt avfall, enligt EU Kommissionens vägledning om klassificering av avfall, (EU 2018/C 124/01), se sidan 67-69 och 74-75. Naturvårdsverket avser att ta fram ny vägledning för avfallsklassificering under 2020, men har i dagsläget inte ändrat ställningstagande sedan vägledningen för klassning av farligt avfall från 2013.

Farligt avfall ska hanteras med restriktioner och får endast köras av transportör med tillstånd för transport av farligt avfall samt tas emot på en anläggning som är godkänd för hantering av farligt avfall.

Klassning av asfalt och tjärasfalt

Hantering av uppbruten asfalt och tjärasfalt

Uppbruten och riven asfalt med halter under 70 mg/kg PAH-16 ska i första hand återföras till asfaltsverk för tillverkning av ny asfalt. Tjärasfalt kan inte återföras till asfaltsverk för tillverkning av ny asfalt. Asfalt och tjärasfalt får inte användas för markfyllning.

Obunden återanvändning, exempelvis som asfaltskross i slitlager, gör att de tekniska egenskaperna försämras vilket innebär att materialet inte kan återvinnas för tillverkning av ny asfalt i framtiden. Denna typ av återvinning som bryter kretsloppet bör därför undvikas.

Uppbruten asfalt kan vara möjlig att återanvända som bundna lager, till exempel bitumenbunden asfalt, i väg- och trafikprojekt. Även tjärasfalt som klassas som icke farligt avfall kan vara möjlig att återanvända inom väg- och trafikprojekt. Återvinning av tjärasfalt ska inte göras inom vattenskyddsområden. Inför eventuell återvinning av tjärasfalt som klassas som icke farligt avfall, ska en anmälan göras till bygg- och miljöförvaltningen i god tid (sex veckor) före planerade åtgärder. Bygg- och miljöförvaltningen gör sedan en bedömning i varje enskilt fall.

Kontakta länsstyrelsen för frågor kring prövning av återvinning av tjärasfalt med halter över 300 mg/kg PAH-16, eller där halten bens(a)pyren är över 50 mg/kg.

Asfalt och tjärasfalt får inte användas för markfyllning oavsett PAH-halter.

Det finns regler och bestämmelser om hur brandfarliga vätskor och spillolja ska förvaras och hanteras för att förebygga att farliga ämnen läcker ut i mark och vatten. Här kan du läsa mer om vilka regler som kan gälla för dig.

Krav på att informera kommunens tillsynsmyndighet

Installation av cistern för brandfarlig vätska och spillolja

Om du planerar att installera en cistern för lagring av brandfarlig vätska eller spillolja som är större än 1000 liter, så ska du informera bygg- och miljöförvaltningen.

Informationen ska vara skriftlig och bygg- och miljöförvaltningen behöver ha den senast fyra veckor innan cisternen installeras eller hanteringen påbörjas.

Du ska informera om följande:

• Var cisternen ska installeras: fastighetsbeteckning och adress
• Vem som är ansvarig – det kan vara ett företag eller en privatperson
• Vad cisternen ska innehålla
• Mängd – volym.

Blankett: information om installation av cistern samt anmälan om hantering av petroleumprodukter, brandfarliga vätskor och spillolja Pdf, 922.1 kB.

Fyll i blanketten och skicka till bygg- och miljöförvaltningen via e-post miljo@bjuv.se eller tilll postadress:

Miljöavdelningen

Box 501

267 25 Bjuv.

Skrotning av cistern för brandfarlig vätska och spillolja

Om du tar en cistern ur bruk, så ska du informera bygg- och miljöförvaltningen om hur cisternen med rör- och slangledningar och eventuella föroreningar omhändertagits.

Informationen ska vara skriftlig och bygg- och miljöförvaltningen behöver ha den i samband med att cisternen tas ur bruk.

Fyll i blanketten och skicka till bygg- och miljöförvaltningen via e-post miljo@bjuv.se eller via post.

Blankett: Information om att cistern tagits ur bruk Pdf, 883.9 kB.

Om det finns misstanke om spill som orsakat förorening av mark eller vatten så ska det också anmälas till bygg- och miljöförvaltningen.

Förvaring av brandfarlig vätska och spillolja i lös behållare inom vattenskyddsområde

Du ska informera bygg- och miljöförvaltningen om du inom ett vattenskyddsområde:

• under minst fem dagar på en trettiodagarsperiod
• planerar att hantera mer än totalt 150 liter brandfarlig vätska eller spilloljor i lösa behållare som till exempel bensindunkar, fat, flaskor eller burkar.

Informationen ska vara skriftlig och bygg- och miljöförvaltningen behöver ha den senast fyra veckor innan hanteringen påbörjas.

Fyll i blanketten och skicka till bygg- och miljöförvaltningen via e-post miljo@bjuv.se eller via post.

Blankett: Information om installation av cistern samt anmälan om hantering av petroleumprodukter, brandfarliga vätskor och spillolja Pdf, 922.1 kB.

Observera att det inom ett vattenskyddsområde kan råda specifika eller strängare krav kring hanteringen av farliga kemiska produkter som exempelvis kräver anmälan. Om du är osäker på vilka regler som gäller inom kommunens vattenskyddsområden kan du höra av dig till bygg- och miljöförvaltningen.

Krav på skyltning av cistern inom vattenskyddsområde

Vid installation av en cistern för brandfarlig vätska och spillolja behöver du vid påfyllningsanslutningen för cisternen sätta upp en skylt väl synligt med texten "Vattenskyddsområde".

Skylten ska vara hållbar och tålig så att den inte förstörs över tid och innehålla information om:

• Fastighetsbeteckning
• Adress
• Cisternens volym
• Högsta fyllningsflöde
• Cisternens innehåll

Krav på kontroll av cistern och rör- och slangledningar

• Alla cisterner och tillhörande rör- och slangledningar som innehåller brandfarliga vätskor eller spillolja ska kontrolleras av ett ackrediterat företag enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2018:3).
• Det gäller både installationskontroll, återkommande kontroll samt revisionskontroll.
• Olika typer av cisterner har olika kontrollintervall.

Lista på ackrediterade kontrollföretag för cisterner finns på Swedacs webbplats:

Swedac ackrediteringsregister | Swedac

Mer information om vilka kontroller som ska utföras och kontrollintervall finns på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats.

Cisterner och rörledningar (msb.se)

Utförda kontroller ska vara sammanställda i en kontrollrapport. Kontrollrapporten ska finnas tillgänglig för bygg- och miljöförvaltningen vid eventuell tillsyn.

Tillsynsmyndighetens tillsyn och handläggning

bygg- och miljöförvaltningen är den ansvariga tillsynsmyndighet som kontrollerar att föreskrifterna följs.

När vi handlägger informationsärenden (nyinstallation, ändringar samt skrotning), anmälan om misstanke om förorening samt gör kontroller, tar vi ut en avgift per timme för den tid vi lagt. Avgiften tas ut enligt en taxa som kommunfullmäktige har beslutat.

Debiterbar tid är inte bara den tid som läggs ner på inspektioner och granskning av redovisad information utan också eventuell restid för inspektion samt administrativt arbete. Det kan vara förberedelser och efterarbete med skrivelser och registerhållning.

Sanktionsavgift om du inte informerar

Om du inte informerar bygg- och miljöförvaltningen att du ska installera cistern eller hantera brandfarliga vätskor eller spillolja kan du behöva betala en miljösanktionsavgift. Det är en administrativ straffavgift som tas ut vid vissa överträdelser och som går till staten.

Nya föreskrifter gäller från 2022

Informationen på den här sidan utgår ifrån Naturvårdsverkets föreskrifter som gäller från 1 januari 2022.

NFS 2021:10: Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor

Naturvårdsverkets vägledning för tillämpning av de nya föreskrifterna:
Hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor i cisterner och lösa behållare

Andra tillstånd som kan behövas

Vid installation av cistern kan det också vara aktuellt med bygglov eller tillstånd från räddningstjänsten. Kontakta för bygglov och räddningstjänsten för mer information.

Räddningstjänsten: Hantering av brandfarliga varor

Bedriver du en verksamhet där det finns kyl, frys eller luftkonditionering eller värmepump? Du kanske har restaurang, livsmedelsaffär, blomsteraffär eller förvaltar fastigheter? Då är det viktigt att du följer de regler som gäller för installation och skötsel av kylaggregat och utrustningar som håller köldmedier.

Utrustning för kyl, luftkonditionering och värmepumpar kan innehålla miljöfarliga fluorerade växthusgaser. Därför måste du som bedriver en yrkesmässig verksamhet och har köldmedieanläggningar eller mobil utrustning följa särskilda regler för att förhindra utsläpp.

Regelbundna kontroller

Som ansvarig för anläggningen ska du se till att den regelbundet kontrolleras så att inga läckor har uppstått. Det ska göras av en certifierad kontrollant. Många kylfirmor erbjuder serviceavtal. Det betyder att den kylfirma du tecknar avtal med ser till att läcksökningarna görs vid rätt tid. Du riskerar då inte att glömma att beställa arbetet.

Hur ofta läcksökningen ska göras beror på aggregats storlek och vilken klimpåverkan gasen har. Det räknas om till så kallade koldioxidekvivalenter. Tänk på att köldmedium med stor klimatpåverkan innebär tätare kontroller. Det kan vara ett skäl till att byta till alternativ med lägre klimatpåverkan redan nu, och välja andra alternativ när det blir aktuellt att nyinstallera. Kylutrustning med mindre än fem ton koldioxidekvivalenter behöver inte genomgå periodisk läcksökning.

Ta reda på hur ofta din utrustning ska kontrolleras

För att räkna fram koldioxidekvivalenten multiplicerar man mängden köldmediegas i utrustningen med gasens GWP-faktor (Globala Warming Potential). Du kan ta hjälp av certifierad kontrollant eller kylfirma för att räkna ut koldioxidekvivalenten.

Kontrollintervall för läcksökning

Rapport till tillsynsmyndigheten

Om din anläggning innehåller en köldmediegas med en sammanlagd mängd på 14 ton koldioxidekvivalenter eller mer måste du varje år rapportera resultatet från läcksökningarna till tillsynsmyndigheten.

Rapportera senast 31 mars året efter läcksökningen.

I de fall är det miljöavdelningen som är tillsynsmyndighet skickar du rapporten till e-post miljo@bjuv.se eller till postadress:

Miljöavdelningen

Box 501

267 25 Bjuv.

Är du osäker på vilken tillsynsmyndighet du ska skicka till kan du kontakta bygg- och miljöförvaltningen.

Nyinstallation, konvertering och köp av ny utrustning

Informera tillsynsmyndigheten i god tid:

• Vid nyinstallation på 14 koldioxidekvivalenter eller mer
  
• Vid konvertering av kylutrustning på 14 ton eller mer

Du är skyldig att ta hänsyn till vilken utrustning som har den minsta miljöpåverkan när du köper ny utrustning. Ta därför reda på och välj utrustning efter:

• Vilken typ av köldmedium och vilken mängd utrustningen innehåller.
  
• Hur mycket el den förbrukar.

Idag finns miljövänligare köldmedium som koldioxid. Kontakta gärna en certifierad kylfirma för att få hjälp med nyinköp. Installation och andra ingrepp i kylkretsen får bara utföras av certifierade kylfirmor.

Varje utrustning ska ha en märkning

• Märk varje utrustning med köldmedietyp och köldmediemängd
• Se till att det finns drift- och skötselinstruktioner på svenska för varje utrustning
• För register över varje utrustning
• Ange i registret: om köldmedium tappats av eller fyllts på, när läcksökning genomförts och vem som har gjort det.

CFC och HFC

Det är förbjudet att använda CFC och HCFC med vissa undantag för mindre utrustningar. Se SFS 2016–1129: Förordning (2006:1129) om ozonnedbrytande ämnen för mer information.

Regler från och med 2020

Köldmedium med högre GWP-faktor än 2500 (till exempel R404A) får inte fyllas på i utrustningar som innehåller mer än 40 ton koldioxidekvivalenter. Förbudet gäller från och med den 1 januari 2020. Förbudet gäller inte utrustning som är avsedd att kyla till temperaturer under -50 °C.

Skrotning

När din utrustning tas ur bruk ska den skrotas, vilket innebär att den ska tömmas på köldmedium. Detta ska utföras av person med certifikat. Skrotning ska meddelas tillsynsmyndigheten på årsrapporten eller via skrotningsintyg.

Miljösanktionsavgift

Många av ovanstående krav kan leda till en miljösanktionsavgift om du inte följer dem. Det gäller exempelvis om inte skickar in en rapport eller om din rapport kommer in för sent. Det kan även leda till åtal i vissa fall. Mer om sanktionsavgifter hittar du här Förordning om miljösanktionsavgifter

Mer information

Mer information om köldmediehantering finner du här:

Vägledning om fluorerade växthusgaser hos Naturvårdsverket

Förordning om fluorerade växthusgaser.

Planerar du som fastighetsägare eller företagare att rengöra tak och fasader eller behöver din fastighet klottersaneras? Då finns det regler du måste följa för att inte riskera människors hälsa och undvika skador på djur och natur.

Rengöring av tak och fasader

För ytor större än 500 kvadratmeter gäller anmälningsplikt.

Om syftet med rengöringen är att mekaniskt ta bort hårt sittande föroreningar betraktas det som blästring. Det kan till exempel handla om att ta bort rost eller gammal färg eller påverka ytans struktur.

Om ytan som ska behandlas betraktas som blästring och är större än 500 kvadratmeter måste du anmäla till bygg- och miljöförvaltningen.

Anmälan av blästrings- eller målningsverksamhet Pdf, 975.6 kB.

Följ försiktighetsåtgärderna

Oavsett om du behöver anmäla ditt arbete eller inte, så krävs samma försiktighetsåtgärder för att skydda människors hälsa och miljön. Som fastighetsägare har du huvudansvaret för att arbetet görs på rätt sätt.

Det kan krävas flera tillstånd för att få utföra ett arbete till exempel för att sätta upp byggnadsställning på gångväg eller cykelväg.

Så skyddar du omgivningen:

Utsläpp till mark

För att få släppa ut tvättvatten direkt på en gräsmatta, i buskar eller liknande behöver du vara säker på att föroreningshalten i vattnet inte är för hög. Gör en provtvätt under samma förutsättningar som rengöringsjobbet ska utföras och lämna in ett vattenprov till ett ackrediterat laboratorium som gör vattenanalyser.

Du bör diskutera resultatet med oss på bygg- och miljöförvaltningen. Om analysen visar att tvättvattnet är tillräckligt rent kan du släppa ut det genom en geotextilduk innan det filtreras ner i marken. Den smutsiga duken är ett avfall och bör bytas under arbetets gång så att den inte tätnar.

Buller och utsläpp till luft

Det är ditt ansvar att skydda omgivningen störningar på grund av till exempel buller och stoft eller vattenstänk från rengöringen.

Informera i god tid de människor som påverkas av arbetet om när det kommer att utföras och vad det kan innebära. Tänk på att inte störa på kvällar och helger.

Klottersanering

Förorenat saneringsvatten från klottersanering kan innehålla tungmetaller, olja och kemikalier som är giftiga för miljön. Därför ska du inte släppa ut saneringsvattnet direkt i dagvattenbrunnar. Använd filter eller samla upp vattnet.

Skydda dagvattenbrunnarna med geotextil eller samla upp vattnet vid väggen. Använder du sorbenter så tänk på att dessa inte kan användas som filter, utan för att suga upp vätska. Därför måste du anpassa mängden sorbenter till den vattenvolym du använder.

Använd rengöringsmedel som är så skonsamma för miljön som möjligt.

Avfallet kan vara ett farligt avfall

Slam och färgflagor från blästring/rengöring och klottersanering kan vara ett farligt avfall och ska tas om hand på rätt sätt.

Anmälan för att starta lokaler för förskola, skola och fritidshem

Ska du starta skola, förskola och/eller fritidshem ska du anmäla det till bygg- och miljöförvaltningen. Du ska även skicka in en anmälan om du planerar att ändra något inom verksamheten, till exempel om du vill bygga ut en lokal.

Anmälningsplikten gäller för verksamheter som bedriver undervisning, exempelvis:

• Förskola
  
• Grundskola
  
• Gymnasieskola
  
• Öppen förskola
  
• Fritidshem
  
• Öppen fritidsverksamhet
  
• Särskola
  
• Specialskola
  
• Sameskola
  
• Fristående skola
  
• Riksinternatskola
  
• Resurscenter

Obligatorisk egenkontroll och tillsyn

Det ska finnas en dokumenterad egenkontroll för din verksamhet. Egenkontrollen ska finnas skriftlig på plats när bygg- och miljöförvaltningen kommer på tillsynsbesök. Egenkontrollens omfattning ska anpassas efter verksamhetens storlek och syfte.

Uppföljningsärenden vid tillsyn på förskolor

Bygg- och miljöförvaltningen upptäcker ibland vid tillsyn på förskolor saker som måste åtgärdas för att lagkraven i miljöbalken ska kunna uppfyllas. När bygg- och miljöförvaltningen ser att det finns sådant som måste följas upp i ett tillsynsärende (vilket kan ta lång tid), avslutas ärendet och i stället påbörjar vi ett uppföljningsärende.

Vi timdebiterar tiden för uppföljningsärenden. Den som bygg- och miljöförvaltningen kommer att vara i kontakt med för uppföljningsärenden är ansvarig förskolechef och/eller fastighetsägaren.

Råd och lagkrav för att starta förskola, grundskola och gymnasieskola

Tänk på att det är du som driver skolan eller förskolan som har hela ansvaret för att verksamhetens miljö är sund och hälsosam både inne och ute. Detta gäller alla skolor och förskolor – både i kommunal och privat regi.

Vägledningarna nedan beskriver de lagkrav för lokaler och miljö som kommunala och privata skolverksamheter måste uppfylla. Lagkraven följs upp med miljöförvaltningens råd om hur kraven i miljö- och livsmedelslagstiftningen kan uppnås.

Observera att det finns fler lagar som styr utformningen av skolor, till exempel skollagen och plan- och bygglagen, som naturligtvis gäller parallellt.

Anmälan om att starta hygienisk verksamhet med behandling

Om du ska starta en verksamhet där du erbjuder hygienisk behandling som innebär en risk för blodsmitta eller annan smitta genom att du använder stickande eller skärande verktyg måste du anmäla detta till bygg- och miljöförvaltningen.

Nya regler om förändrad anmälningsplikt

Riksdagen har beslutat om en ny lag (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. I samband med den nya lagen har även en översyn gjorts av 38 § i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, som reglerar bestämmelser om anmälningsplikt för hygieniska verksamheter. Det nya regelverket började gälla 1 juli 2021.

Detta innebär att från och med den 1 juli 2021 omfattar anmälningsplikten även stickande/skärande verksamhet, där det finns risk för annan smitta än bara blodsmitta. Verksamheter med risk för blodsmitta omfattas redan sedan tidigare av anmälningsplikten. Detta innebär att anmälningsplikten utvidgas till att även omfatta exempelvis behandling där man använder rakkniv/rakblad mot huden, håltagningspistol eller stickande/skärande instrument för att avlägsna död hud. Alltså behandlingar där det kan finnas en riska att ett orent stickande/skärande instrument har möjlighet att överföra svamp, bakterier eller virus som orsakar infektion i de ytliga hudlagren. Det betyder att du blir anmälningsplikt oavsett om du avser att starta en sådan verksamhet eller om du sedan tidigare bedriver en sådan verksamhet.

Estetiska injektionsbehandlingar

Från 1 juli 2021 gäller Lagen (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. I och med det har tillsynsansvaret för estetiska injektionsbehandlingar som exempelvis fillers, gått över till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Du som redan varit anmäld hos bygg- och miljöförvaltningen för att du utför injektionsbehandlingar behöver anmäla din verksamhet på nytt till IVO.

Exempel på anmälningspliktiga hygieniska behandlingar

• Tatuering

• Kosmetisk tatuering (permanent makeup/microblading)

• Fotvård

• Akupunktur

• Piercing

• Öronhåltagning

• Microneedling

• Wet cupping (hijama)

• Barberare, manikyr, pedikyr och frisörer som använder rakblad eller andra stickande skärande redskap där det kan finnas risk för smitta

• Andra behandlingar där du använder stickande eller skärande instrument där det kan finnas risk för smitta, exempelvis där instrument med nålar, rakblad, skärblad, lansetter, hyvlar, rasp och credoblad används.

Ambulerande och uppsökande?

Anmälningsplikten gäller även om verksamheten är ambulerande, det vill säga uppsökande. Det innebär att du till exempel ska göra en anmälan om du vill erbjuda behandlingar hemma hos kunder, på mässor eller evenemang i Bjuvs kommun.

Förändra, bygga om eller utöka?

Om du planerar att förändra, bygga om eller utöka din verksamhet ska du anmäla och även informera bygg- och miljöförvaltningen om det. Alla hygieniska verksamheter ska också ha en dokumenterad egenkontroll.

Information och regler

Hygieniska verksamheter, där allmänheten yrkesmässigt erbjuds behandling som innebär risk för blodsmitta eller annan smitta på grund av användningen av skärande eller stickande verktyg är anmälningspliktiga enligt förordningen (1998:899) om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd.

Innan en anmälningspliktig verksamhet startar ska verksamhetsutövaren göra en anmälan till bygg- och miljöförvaltningen i kommunen där verksamheten ska bedrivas.

Om flera verksamhetsutövare arbetar inom samma lokal ska var och en anmäla sin egen verksamhet, även om de ägnar sig åt samma typ av behandlingar. Detta gäller även om det finns en befintlig verksamhet i lokalen som redan är anmäld. I anmälan behöver ni redovisa både den egna verksamhetens egenkontroll och hur ansvaret är fördelat mellan de olika verksamheterna, så att bygg- och miljöförvaltningen kan bedöma de hälsomässiga riskerna med såväl lokaler som verksamheter.

Om en anmälningspliktig verksamhet flyttar till nya lokaler, förändras verksamhetens förutsättningar och det innebär att du behöver göra en ny anmälan. Du kan även behöva göra en ny anmälan vid en väsentlig förändring av befintlig verksamhet.

Du behöver göra en anmälan i följande fall, när du:

• Startar en stickande skärande verksamhet,
• Utökar din verksamhet med ytterligare behandling där stickande eller skärande instrument används,
• Byter lokal,
• Startar ambulerande verksamhet, det vill säga gör hembesök eller deltar vid evenemang eller på mässor i Bjuvs kommun,
• Bygger ut eller gör betydande förändringar i lokalen, till exempel gör ett nytt behandlingsrum,
• Byter organisationsnummer,
• Om du är en gästverksamhetsutövare eller lärling som erbjuder allmänheten stickande eller skärande behandlingar mot betalning.

Anmäl senast sex veckor före start

Du måste anmäla till bygg- och miljöförvaltningen senast sex veckor innan du startar verksamheten eller den nya behandlingen. Om du startar utan att ha anmält det riskerar du att få betala en straffavgift.

Avgift för anmälan

Bygg- och miljöförvaltningen tar ut en avgift för att handlägga din anmälan. I vår handläggning ingår bland annat att granska de uppgifter du lämnat in och att ta beslut om försiktighetsåtgärder du ska följa i din verksamhet. Det är viktigt att din anmälan är så komplett som möjligt och att du bifogar de av oss efterfrågade uppgifterna för att inte förlänga handläggningstiden.

Innan du anmäler

Det är viktigt att din anmälan är så komplett som möjligt för att inte förlänga handläggningstiden. Se till att du har tillgång till följande uppgifter när du gör din anmälan:

· En planritning över hygienlokalen som visar behandlingsplats/er, fasta installationer som till exempel tvättställ för handtvätt som ska finnas i behandlingsrummet eller i direkt anslutning till rummet (handfat på toaletten accepteras inte), utslagsvask (för fotvårdsbehandling), arbetsbänk med rinnande vatten, anordningar för rengöring, desinficering och sterilisering av instrument samt var toaletter och städförråd är placerade.

• Vilken typ av ventilation som finns i hygienlokalen, exempelvis självdrag eller mekaniskt styrd ventilation.
  Dokumentation om hygien- och smittskyddsrutiner vid behandlingen.

• Dokumentation om rutiner för rengöring, desinficering och sterilisering av instrument, om sterilisatorns/autoklavens funktionskontroll samt om hur skärande och stickande avfallet omhändertas.

• Dokumentation om hur du informerar kunder före och efter behandling.

Så här anmäler du:

Enklast är att göra din anmälan direkt via det här formuläret:
Anmäl hygienisk verksamhet Pdf, 937.9 kB.

Om du inte har tillgång till planritningen och dina skriftliga rutiner i din dator kan du skicka dem separat till postadress:

Miljöavdelningen

Box 501

267 25 Bjuv.

Vad händer när du skickat in din anmälan?

• När du har skickat in din anmälan kommer bygg- och miljöförvaltningen att kontakta dig.
• Om det saknas uppgifter kommer du få komplettera din anmälan.
  
• När anmälan är komplett och bygg- och miljöförvaltningen granskat den får du ett beslut där vi beskriver vilka försiktighetsåtgärder du måste följa i din verksamhet.

Anmälan om att starta bassängbad

Om du vill öppna ett bassängbad eller liknande måste du först anmäla detta till bygg- och miljöförvaltningen.

Ett bassängbad är en badanläggning som är till för allmänheten eller som används av många personer till exempel i bostadsrättsföreningar eller på arbetsplatser. Det kan vara simbassänger, vattenrutschbanor, pooler, dammar och badtunnor i olika former och storlekar, som finns inomhus eller utomhus. Bad där vattnet byts ut mellan varje kund behöver inte anmälas.

Det är viktigt att minimera riskerna för de badande

Att bada i en bassäng kan innebära en risk att utsättas för smitta som kan orsaka besvär eller sjukdom. För att minimera riskerna är reningen av vattnet, desinfektionsmetoderna och skötseln av anläggningen viktiga. Det är du som driver ett bassängbad som ansvarar för att arbeta med egenkontroll för att minska riskerna för de badande. I ditt ansvar ingår följande:

• Det ska finnas rutiner för att löpande kontrollera att all utrustning för drift och kontroll är i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön.
• Kontroller och förebyggande åtgärder ska dokumenteras.
• Undersökningar och bedömningar av miljö- och hälsoriskerna med verksamheten ska ske löpande och systematiskt. Resultatet av undersökningar och bedömningar ska dokumenteras.
• Om det sker driftstörningar eller liknande händelser som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller för miljön, ska bygg- och miljöförvaltningen genast underrättas om detta.
• Förteckning ska upprättas över de kemiska produkter, inklusive städkemikalier, som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risk för miljö och hälsa.

Anmäl din verksamhet senast sex veckor före start

Tänk på att du måste göra din anmälan till bygg- och miljöförvaltningen senast sex veckor innan du startar verksamheten.

Du får betala en avgift för att göra din anmälan

Bygg- och miljöförvaltningen tar ut en avgift för att handlägga din anmälan av verksamheten enligt en taxa som beslutas av kommunfullmäktige. I vår handläggning ingår att granska de uppgifter du lämnat och att besöka din verksamhet. När du skickar in din anmälan är det viktigt att den är så komplett som möjligt, för att minska handläggningstiden.

Så här gör du din anmälan

Innan du anmäler

Se till att du har tillgång till följande uppgifter när du gör din anmälan:

• En planritning över duschar, bastu, omklädningsrum och toaletter
• En planritning över vattenreningsanläggningen/arna
• Vilken typ av ventilation som finns på badanläggningen, exempelvis självdrag eller mekaniskt styrd ventilation
• Vattenreningsanläggningens kapacitet, det vill säga hur många badande per dygn är reningssystemet anpassat för
• Typ av desinfektionsmedel och pH-justeringsmedel

Så här anmäler du

Enklast är att göra din anmälan direkt via formuläret: Anmälan bassängbad Pdf, 850.3 kB.

Om du inte har möjlighet att anmäla direkt via webben kan du använda denna blankett Pdf, 850.3 kB. och skicka in till bygg- och miljöförvaltningen.

Vad händer när du har skickat in din anmälan?

När du har skickat in din anmälan kontaktar bygg- och miljöförvaltningen dig inom kort och går igenom de uppgifter du lämnat. Vi bokar en tid för inspektion, bland annat för att kontrollera att verksamheten bedrivs enligt din anmälan. Du får sedan en skriftlig bekräftelse från bygg- och miljöförvaltningen med besked om att verksamheten ska bedrivas enligt anmälan och det som framkom vid inspektionen.

Om din verksamhet ändras

Om din verksamhet upphör, flyttar eller om någon annan tar över verksamheten måste du meddela detta till bygg- och miljöförvaltningen så fort som möjligt.

Tillsyn över gym och träningslokaler

Du som driver ett gym eller träningslokal måste ha goda hygienrutiner för att förhindra smittspridning. Bygg- och miljöförvaltningen kontrollerar att du följer miljöbalkens regler.

Ska du starta verksamhet?

Gym och träningslokaler är inte anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Det innebär att du inte behöver kontakta bygg- och miljöförvaltningen för att starta denna typ av verksamhet. Men miljöbalkens regler gäller ändå gym och träningslokaler och det är bygg- och miljöförvaltningen som kontrollerar att du följer reglerna. Till exempel är det viktigt att gym och träningslokaler har goda hygienrutiner för att motverka spridning av så kallad objektburen smitta.

Tillsyn

Bygg- och miljöförvaltningen kan bedriva tillsyn utifrån miljöbalken på gym och träningslokaler. För denna tillsyn tar vi ut en avgift för faktisk nedlagd handläggningstid.

Anmälan om att starta solarium

Om du ska starta ett solarium måste du anmäla detta till bygg- och miljöförvaltningen. Det gäller både om du ska driva ett solarium i en egen lokal eller om solariet finns i en annan anläggning, till exempel ett träningscenter, ett hotell eller en hygiensalong.

Information och regler

Tänk på att du måste göra din anmälan till bygg- och miljöförvaltningen senast sex veckor innan du startar verksamheten.

Du får betala en avgift för att göra din anmälan

Bygg- och miljöförvaltningen tar ut en avgift för att handlägga din anmälan av verksamheten enligt en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.

I vår handläggning ingår att granska de uppgifter du lämnat och att besöka din verksamhet. Det är viktigt att din anmälan är så komplett som möjligt för att inte förlänga handläggningstiden.

Vill du veta mer om solarier?

· Från och med den 1 september 2018 är det inte tillåtet att låta personer under 18 år sola i kosmetiskt solarium, Strålsäkerhetsmyndighetens information.

· I Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter står det vilka regler som gäller för solarium, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om solarier och artificiella solningsanläggningar (SMFS 2012:5)

Så här gör du en anmälan

Innan du anmäler

Lokalen där du ska ha din solarieverksamhet måste ha en bra ventilation. Det är bra om det finns duschmöjligheter för kunderna men det är inget krav.

Det är viktigt att din anmälan är så komplett som möjligt för att inte förlänga handläggningstiden. Se till att du har följande uppgifter när du gör din anmälan:

• En planritning över solarielokalen med placering av solarier, dusch, toaletter och städförråd.
• Att det finns en skylt på varje solarium som visar att den är märkt med UV-typ 3.
• Att det finns en rörskylt på varje solarium som visar vilken typ av lysrör som ska användas enligt tillverkaren.
• Att det finns anslag med Strålsäkerhetsmyndighetens "Råd för att skydda din hälsa" uppsatt vid varje solarium.
• Att det finns anslag med exponeringsschema enligt tillverkaren med tillhörande rekommendationer beroende på kundens hudtyp.
• Obemannade solarier ska dessutom lämna in en redogörelse för teknisk lösning som säkerställer att åldersgräns uppfylls.

Så här anmäler du

Enklast är att göra din anmälan direkt via formuläret: Anmäl solarium Pdf, 150.1 kB.

Om du inte har tillgång till planritningen i din dator kan du skicka den separat till postadress:

Miljöavdelningen

Box 501

267 25 Bjuv.

Vad händer när du har skickat in din anmälan?

När du har skickat in din anmälan kommer bygg- och miljöförvaltningen att kontakta dig. Om det saknas uppgifter kommer du få komplettera din anmälan. När anmälan är komplett och bygg- och miljöförvaltningen granskat den får du ett beslut från där vi beskriver vilka försiktighetsåtgärder du måste följa i din verksamhet.

Om din verksamhet ändras

Om din solarieverksamhet upphör, flyttar eller om någon annan tar över verksamheten måste du meddela detta till bygg- och miljöförvaltningen så fort som möjligt.

För dig som ska tillverka, importera eller sälja kosmetika gäller särskilda regler. Reglerna syftar till att förhindra att människor kommer till skada vid användning av produkterna eller att miljön påverkas negativt. Kosmetiska produkter är exempelvis tvålar, krämer, parfymer och smink.

Regler för kosmetiska produkter

Du finner regler för kosmetiska produkter i den EU-gemensamma förordningen samt i Läkemedelsverkets föreskrifter. Regler finns även i miljöbalken och tillhörande förordningar. Begreppet kosmetiska och hygieniska produkter är ändrat till kosmetiska produkter 2013, men samma produkter avses.

Handlar du med kosmetiska produkter från svenska leverantörer?

Du som köper kosmetiska produkter från en svensk leverantör för att sälja vidare produkterna inom Sverige är distributör. Läs mer om dina skyldigheter enligt kosmetika lagstiftningen på Läkemedelsverket.

Importerar eller tillverkar du kosmetiska produkter?

Det är du som tillverkar eller importerar produkten till Sverige från ett land utanför EU/EES som har det yttersta ansvaret för att den inte skadar användaren eller miljön. När du tillverkar eller importerar en kosmetisk produkt är du en så kallad ansvarig person. Läs mer om dina skyldigheter på Läkemedelsverket.

Anmälan av produkter till EU:s register CPNP

Du som i Sverige yrkesmässigt tillverkar, märker om, eller till Sverige importerar en kosmetisk produkt från ett land utanför EU/EES ska anmäla dina produkter till EU:s kosmetiskaregister, Cosmetic Product Notification Portal, innan du får släppa ut produkterna på marknaden.

CFC och HFC

Det är förbjudet att använda CFC och HCFC med vissa undantag för mindre utrustningar. Se SFS 2016–1129: Förordning (2006:1129) om ozonnedbrytande ämnen för mer information.

Märkning av kosmetiska produkter

Du som tillverkar, importerar eller säljer en kosmetisk produkt ansvarar för att produkten är märkt på rätt sätt. Du ska märka produkten med:

1. namn och adress på ansvarig person inom EU/EES

2. kvantitet - angiven som vikt, volym eller antal

3. hållbarhetsmärkning

4. tillverkningspartiets nummer eller referens (satsnummer, batchnummer)

5. produktens funktion, om detta inte klart framgår av produktens utformning ingrediensförteckning

6. särskilda försiktighetsåtgärder som ska iakttas vid användningen, till exempel varningstexter och bruksanvisning

7. ursprungsland (gäller för produkter som är importerade utanför EU/EES)

Observera att delar av informationen måste vara på svenska, till exempel varningstexter. Du måste översätta informationen och lägga till svensk text till märkningen om det saknas, innan produkten släpps ut på den svenska marknaden. Mer information om märkningsregler finns på Läkemedelsverket.

Vad innehåller dina kosmetiska produkter?

Du som släpper ut produkter på den svenska marknaden ansvarar för att kontrollera dina produkter inte innehåller några ämnen som kan innebära hälsorisker eller omfattas av särskilda restriktioner.

Det finns ämnen som är totalförbjudna och inte alls får ingå i kosmetiska produkter. Andra ämnen får bara ingå i begränsad koncentration eller med andra begränsningar eller villkor vid användandet, se förordning om kosmetiska produkter.

Tillsynsmyndigheten kontrollerar din verksamhet

Bygg- och miljöförvaltningen och Läkemedelsverket kontrollerar att dina kosmetiska produkter följer reglerna. Vi kan besluta att du inte får sälja dina kosmetiska produkter om de innehåller förbjudna ämnen eller inte uppfyller reglerna om märkning. Vid misstanke om miljöbrott anmäler vi överträdelser av reglerna till åklagaren.

Råd och information om kosmetiska produkter:

Se Läkemedelsverkets köpråd.